Surfski SM 2015

I söndags var då dagen D, den stora jäkla dagen då Sveriges bästa surfskifolk skulle mäta sina biceps och skills på havet mot varandra. Hur nervöst är inte det då? Alla tävlingar fram till den här är bara en stor parantes, SM är SM och så enkelt är det. Lite som klubbmästerskapet hemma i kajakklubben, inget annat är relevant (knappt ett SM), det enda som räknas är hur snabbt man kan bränna runt Kungsholmen runt.

 

Jag åkte ner till Oxelösund i fredags för jag skulle köra marathon sm i min K1. Tycker verkligen det är en kul kajak och trots det är paddling det handlar om så är det en helt annan sport. Inte mycket som är sig likt. Klungkörning, vansinniga fartökningar, taktik, annan rank låda, helt annat folk mm mm.

 

Ställde upp i H22-klassen dvs elitklassen där vi var kanske 20 pers. Kom iväg rassligt i starten, paddlade upp som ett psyk och låg bredvid första klungan efter nån kilometer eller två, halkade av, halkade av nästa klunga och kände att nånting kändes riktigt dåligt. Kroppen var helt okej men det gick liksom inte snabbt så efter två varv av sju så sket jag i det då ändå huvudfokus var dagen efter SURFSKI SM.

Stod vid sidan resten av racet och såg suveräna Mackan Andersson (bild) ta hem det före Henrik Strand och Emil Torstensson. 

Henrik Strand till vänster, Fabian Paldanius till höger. Henrik kom 2a i Dalsland, Fabian 5a. Bra grabbar!

Mackan

 

Jens #Stek har en teori som jag gillar om varför man blir snabb av att paddla k1. ”ja lättare att bli en minut snabbare på 10km om man kör mot folk som spöar en själv med 5 minuter än om man paddlar med folk som är 1minut snabbare”

 

Dagen efter var det ju då race och starten skulle gå 12 utanför Oxelösunds hamn för att paddla rakt ut ett par km, vika av 90 grader höger och följa kusten ca 22 km till mål. det var ganska fina förhållanden med vågor som man verkligen kunde surfa i om man hade tungan rätt i mun.

Starten var som alltid skönt kaotisk och en regel gäller. ligg vid startlinjen redo i god tid. Typ fem minuter innan ska man vara redo för sen kan starten gå typ närsomhelst.

Jag brände på riktigt bra men behagligt tempo ändå och låg med Mocke, Esteban, Tommy och så Jens + Lars i en dubbel. Tommy halkade faktiskt av precis innan vändningen så för första gången i modern tid så var det nån (jag) som låg före honom.. magiskt. Han är alltså inte omöjlig längre?

vände ner och fick bra flyt i vågorna faktiskt utan att förta mig då det är ett långt lopp och det går verkligen inte att bränna sig. hade inte så mycket koll bakåt utan försökte bara 100% kolla på vad jag själv sysslade med. Mocke och Esteban samt Jens+Lars puttrade långsamt ifrån mig och Tommy på min insida efter ett tag. Jag tänkte att nu så går tåget – utan mig men skärpte till mig och körde ett riktigt bra lopp. Närmade mig Tommy mot slutet och var ca 50 sek efter… vem vet vad som hade hänt om det varit en ynka kilometer längre?….

Kom alltså 2a i det första SURFSKI-SMet. Svinnöjd då jag hade hela vargflocken (en bra bit) efter mig, Siven, Mange Bergstedt, Paul, Ola, Björn,  Svenne, Skärskog, Emil T, mfl mfl mfl. Ca 75 startande.

Största prestationen måste jag faktiskt säga går till Björn Johnsson som har en pacemaker inopererad sen en tid då han fick hjärtrusning en gång och höll på att kola. Den här pacemakern ger han en feting-kyss om hjärtat håller på och rusa vilket sker vid hög ansträngning. Det skedde nu och han fick alltså en feting mitt ute på havet. Ett under att han inte ramlade i havet – och att han fortsatte. HÅRDING!

 

 

Alla de här bilderna är tagna efter tävlingen då jag inte hade nån kamera innan eller under. Är det okej?

 

 

Jo, min Think Uno Max Ultimate är för fasen magisk på havet,

 

 

 

 

Be first to comment