Världscup rapport

I helgen tävlade jag en världscuptävling i Brandenburg, Tyskland. Världscup är de största internationella tävlingen som involverar hela världen efter VM. Vi var en trupp på fyra kanotister och coach Danny på plats. Jag och Moa körde damsenior, Emil herrsenior och Alexander herrjunior. Jag körde short track på lördagen(3,2km fördelat på tre varv och två lyft) samt maratonsträckan på söndagen(26 km fördelat på 7 varv, 6 lyft och ett spurtvarv på 1km).

11265100_383804701815549_2848890599170494226_n

Foto: Danny Hallmén

11817275_10152919433531927_2932016863447231090_n

Foto: Danny Hallmén

 

11853935_10152925136591927_227455349_n

Vanligen är jag väldigt nervös när jag ska köra K1 men denna gång lyckades jag hålla mina nerver i relativt bra skick. Lördagens short track lopp var mitt första i världscupsammanhang och jag var väldigt förväntansfull. Jag vet att min starka sida är att jag hanterar syran som kommer efter lyft väldigt bra och att jag därför ofta kan paddla snabbare än andra där. Jag låg i mitten på startlinjen och när starten gått lyckades jag positionera mig på en guldvåg, vi var fyra-sex personer som kom in samtidigt i första lyftet. På grund av mitt taktiska drag att ta just guldvågen kände jag mig fräsch och kunde verkligen springa fort i lyftet. Det här gav mig och den Sydafrikanska olympiska medaljören Bridgitte Heartley och ungerskan ett litet förspång ut ur lyftet. Jag bestämde mig för att dra riktigt hårt under andra varvet. Efter andra lyftet kom jag och Bridgitte loss, vi fajtades hela vägen in till mål där jag fick se mig besegrad av Bridgitte men som vinnare av silvret.

11781596_384233828439303_1980372150138336186_n

Foto: Danny Hallmén

11822613_384040405125312_5679633403254069413_n

Foto: Danny Hallmén

11707549_384233915105961_9200005254183793551_n

Foto: Danny Hallmén

11815809_10152925136481927_742849166_n 11844936_951312408269887_7831023450407423424_o

 

Söndagens lopp visste jag skulle kräva betydlig mer mängd energi men lördagens silver hade givit mig sug efter högre valör. Efter att starten hade gått och vi paddlat ca 7 km var vi fyra tjejer som kämpade i täten. Jag kände mig inte som den starkaste paddlaren men absolut den starkaste i lyften. I en del i sätt krånglade jag med fötterna på fotstödet i och med ovanan med den nya pumpen. Någon gång fick jag paddla ifatt och vid tre långa varv kvar kände jag mig faktiskt riktigt sliten.

.

Det var vid lyft nummer fem och två långa varv+1 spurtvarv kvar som jag och den danska tjejen, Annemie Pretzman, lyckades ta oss ifrån tyskan och ungerskan. I detta lyft hade dessutom coach Danny servat mig med en energigel som jag tryckte i mig(tyvärr märkte jag att den var gammal men insåg att energin var nödvändig och magontet fick bli ett senare problem..jo tack.) Gelen gjorde gott och jag försökte att köra så taktiskt och hårt jag kunde för att vi skulle fortsätta att dra ifrån de andra tjejerna men ändå kunna göra ett riktigt hårt och bra sista lyft och förhoppningsvis gå ut själv på spurtvarvet. I sista lyftet var jag nervös men kvick, jag sprang ifrån danskan, gjorde ett stabilt i sätt och fick en lucka på ca 15-20meter. De där sista 1000m var de absolut jobbigaste jag någonsin har paddlat. Jag grävde ner paddeln och plockade fram pannbenet samtidigt som jag helt ärligt funderade på om jag skulle överleva. Jag vågade inte vända mig om för att se om hon tappade eller tog ifatt eftersom att jag inte ville lägga en enda gnutta energi på något annat än att ta mig framåt så fort jag kunde.

.

Att glida över mållinjen som världscupsegrare var otroligt härligt, men allra härligast var det att loppet var slut och att jag kunde få andas ut.

11846329_10152925135701927_1022358749_n

Foto: Danny Hallmén

11802810_384233845105968_906539350537696713_o

Foto: Danny Hallmén

11754696_384233831772636_5918590573154223620_o

Känslan att stå överst på pallen och att höra den svenska nationalsången spelas bara för mig var mäktig. Jag tänkte att jag skulle känna glädje men känslan var något alldeles nytt, något som jag kan likna med den gången jag vann mitt första U23EM silver; Total lugn i kombination med tillfredsställelse. Min annars så aktiva hjärna var helt plötsligt bara i fas. Och rysningar. Ja, rysningar från nacke till tårna.

11844182_10152925135636927_359492496_n

 

11850996_10152925135871927_788852973_n

 

Direkt efter prisutdelning bilade vi hem till Sverige, jag mellanlandade i Linköping för bra häng och ett hårt löppass(?! hur orkade jag ens?) och idag kom jag äntligen ”hem” till Nyköping där jag möttes av glad familj, hallonplockning och lyxmat på tapasrestaurang.

11805851_10152925135286927_1074120795_n

 

 

11855398_10152925184431927_1382063880_n

 

11824204_10152925184661927_1282326800_n

Be first to comment