Martin Nordstrand

Martin Nordstrand är killen som tog familjens friluftsintresse och adderade till ett högre tempo och pulsklocka, ur detta föddes ett galet intresse för multisport och Adventure racing som på senare tid mer eller mindre smalnat ner på paddling i olika former. Brinner för friluftsliv och favoritårstid är alla. Klyschigt, ja.

Inspelning av GWs mord igår

Tjena,

Livet lunkar på. Snö och grejer ute nu vilket är najs. Cyklar rätt så mycket och kör på sats, jäkla bra ställe det där!
Igår söndag var jag med på inspelning av Gws mord som vi gör här på sto-cph.

Scenerna skulle utspela sig i slutet på maj så våra redigerare får kämpa rätt hårt för att få bort all snö.
Jag hoppade in och gjorde en kort liten roll, allt för konsten.


Gjorde en laddning med ingefära i fredags. 500 gram ingefära som jag rev ner och gjorde massa bra shots av. Nuså. No more förkylningar!

Marran


Magisk helg på Gotland

Tjena,

Har varit på Gotland hela helgen för riktigt najs dagar. Dag 1 lördag på GGN och dag 2 söndag hos mina päron i Fårösund.

GGN är fasen en folkfest utan dess like, så himla kul att kolla på. Nån gång ska jag köra det där racet!

Äventyret börja i fredsgs då jag mötte upp Emma och hennes kille Fredrik vid Shellmacken vid Globen. Där hällde vi raketbränsle och tjackade varsin dammsugare innan vi körde på bakhjulet (nåja) till nynäs. Sladdade in hos polare Victor på resturang kroken och tryckte i oss fin-mat. 

Upp på däcket och spänna fast grejerna.


Dan efter frulle inne på ett hotell i stan där vi åt så vi skämdes och kollade in kallis off-Season. Inte mkt stek här nu.


Rulla bort till Tofta, vifta med pressleget och få tummen upp av funktionärerna när vi åkte in med hojarna. Bort till starten och satte på oss mössa och sen peppa inför att motionärerna skulle starta 09.00.

Jäkligt fin morgon. Kändes som vi var på en savann!

Några gotländska rednecks hade bra sittplatser i någons hjullastare.


Räääätt så geggigt/blött här!


Sladdade bort till Hästskon där det var sjukt kul att kolla. Kaos!

​​

Funktionärerna hade rätt så fullt upp att hålla avspärrningarna. Finns/fanns inga spärrar alls hos de som körde… vilket jag hajar. Är det race så Släpper spärrarna.

Bort sen till starten för att kolla eliten som skulle iväg. Bra drag? Ehh aaa.
​​​

Kenneth Gundersen vann före en ung talang Albin sen Mats Lappen Nilsson trea.

Åkte upp till Fårösund efter racet där pappa var (mamma är på Gotland), hängde lite sen tog bilen och cyklar till filip å lina adamo i bungenäs.

Bilder nedan från i somras


Idag söndag sov vi länge och åkte sedan lite hoj på fårö medan pappa var och jaga. Han klippte ännu ett rådjur, grattis pappa!

Vi fick fantastiskt fin körning vid Lauter och bort till Langhammars.

Väl tillbaka var Akka rätt så glad! God lunch, en powernap och sen full spätta till visby. 

Är här nu och har surrat hojarna på ett tomt däck.


Hörs sen!

M


Nya grejer från kajaktiv

Tjena!

Jag pratade med Kajaktiv häromdan och sa att det börjar bli kallt för kortbrallor och bar över nu framåt sensommarn och nu ett par dar senare fanns ett stort paket på posten att hämta ut. Tack Kajaktiv!!!
Tunn torrjacka att paddla i, tight, andas och gjord för paddling dvs längre armar och vidare över ryggen för rotation. 

Jackan på hemsidan

Neoprenbrallor, flytväst, vätskepåse.


Och ett måste-plagg. Torrbyxor med hel strumpa, dvs det är tätt nere vid foten och så sitter byxorna högt i ryggen. Det kommer ej in vatten där ens vid hög sjö.

Otroligt bra byxor, ett måste att ha till det blir kallt men man vill inte ha torrdräkt av någon anledning (för varmt) för dålig rörlighet etc.

Byxorna På hemsidan 

Alla de här grejerna finns på kajaktiv.se

Bara kika in och tjacka så kan man paddla hela året utan massa snack om att frysa etc.
Marre 


På luffen i europa

För ett par år sen så gjorde jag och en polare en rätt så speciell resa. Jag hade pratat med en tjej en längre tid (ett par dar på spraydate) som bodde i Spanien i en stad som hette nåt med sebastian, San Sebastian tror jag det var. Jag hade alltid gillat att hoja och tänkte att jag kan väl cykla ner för att träffa henne så även fast dejten blir misslyckad så är förhoppningsvis cykelturen lyckad.

Jag teamade upp med min polare Björta som i den vevan hade kommit hem från en massa år i staterna där han utvecklat nåt oklart program mot virus på datorer. Det programmet finansierade massa kajaker till honom, en flott lägenhet på essingen och varsin flygbiljett för oss.

Vi hade inte så mycket stålar då för den här resan så det blev som det blev.

Nu kommer storyn…

 

Av Björn Olin.
Länkar till Fotografiska anteckningarIn EnglishEssingen.com hemsida
Jag, Björn Olin, och Martin Nordstrand (i paddelkretsar mer känd som ”Mälarvattenmannen”) hade bestämt oss för att cykla igenom Europa. Den 20e Juni stod vårt jet ner till Lübeck och väntade på plattan i Skavsta. Vi hade inte känt varandra speciellt länge innan vi bestämde oss för att köra cykelturen. Vad värre är att vi heller inte hade någon aning om vad långfärdscykling egentligen innebar. Dock hade vi dragit upp några fundamentala riktlinjer:

  • Resan kan vara från tre dagar till tre veckor. Vi går förutsättningslöst in i detta med inga som helst prestationskrav. Är det trist lägger vi ner.
  • Resan får inte kosta en massa pengar! Vi googlade runt och skissade på cirka 15 euro per dag för två herrar.
  • Snabba cyklar och minimal packning. Vi ser inte semestern i att sega runt på tröga robusta armécyklar, totalt nedlastade med en massa halvt onödigt baggage. 
  • Vi struntar i Sverige. Sverige har ingen cykelkultur och dessutom är det inte inspirerande att åka igenom Europas största trädplantage.
  • Resan skall gå söderut. 150 kilometer per dag verkade vara rimligt om man får tro tidigare äventyrare.
  • Vi undviker alla stora städer.

Utrustningen
Med inspiration från Jobst Brandts ”Tour of the Alps” skildringar förstod vi att det gick att semestra med landsvägscykel. 
Björn tog sin Cannondale R700 på Ryanair. Detta kostar runt 200 kronor extra. Martin köpte sin vrakbilliga 2Danger Cyclocross på bicycles.de i Lübeck för 700 €.

Packningen tvingade vi ner i 24 liters Sadelväskor, Carradice ”Super C” från cykelnetto.com. Vi trodde att detta var cyklingens motsvarighet till matbutiken Netto (där man handlar havregryn och DVD-skivor billigt). Men ack, man skall icke döma butiken efter namnet; personlig och professionell service från Billy Guldager rendrerade alla delar på plats. Ortileb 8 liters styrväskor köpte vi hos farbror Erling på Svima.

Turen 
Vi utgick från Lübeck i norra Tyskland. Vi cyklade i sydvästlig kompassriktning mellan vackra, organiserade byar på cykelvägar av varierande kvalitet. Medelåldern i dessa byar verkade ligga på runt 78 år. Målet var Holland som vi hade fått för oss var cyklingens Mecca.

 

Att hålla budgeten visade sig inte vara några problem. Tyskland var rikt på naturresurser. Morgonkaffe med kaka serverades av traktens bilhandlare. Varje ansedd åker var utrustad med dusch. Mat och sovplatser fanns överallt. Vårt val att varken ha med sovsäck eller liggunderlag visade sig dock föra med sig en del obekvämligheter. Man vaknade mörbultad.

Lättrampade cyklar med minimal packning visade sig vara överlägset. Vi flög fram i runt 30 km/h utan ansträngning.150 kilometer per dag var inga problem att hålla. Vi invaderade Holland redan den tredje dagen. Solen gassade konstant. Europa var i värmebölja.

 

Holland, mest känt som mikroskopets födelseland, drev upp resans standard ytterligare. I Tyskland hade vi lärt oss att campa vid idrottsplatser och där få ömkan från likasinnade så att vi kunde komma åt duschar och toaletter. Då vi frågade ett snällt äldre par efter idrottsplats i Lochem slutade det med att vi i stället blev inhysta i deras hus. Dusch, lokal öl i trädgården, sängar och en riktig hotellfrukost bjöds det på. Luffarlivet fick en omstart. Tack Janny och Albert Blauw! 

Cykelvägarna var utomordentliga, landskapet var vackert och folket var otroligt gästvänligt. Som grädda på moset hade lokala cykelaffären ett par sjyssta AMD-cykelbyxor (ett must have för en gammal AMD investor). Lyckan var fulländad! Genom hela Holland surfade vi på räkmacka. Allt slutade i en grand finale då vi halkade in på överklassfest i ett av Maastrichts finaste gods. Nu hade våra bivack-estates plötsligt pool och vingård.

Från det fantastiska godset kunde man i horisonten skymta ett elakt litet vitt hus, precis vid Ardennernas fot. Vi hörde att detta var Belgiens gränskontroll. Bakom det lilla huset var marken ej längre platt och engelska ej längre förstådd. Vi blev varnade för stora tjocka kossor som åt Svenska turister. Vi trodde dom skämtade!

Mer om B*lgien någon annan gång. Noll stjärnor.

 

Värmeböljan hade Europa i ett järngrepp. Men efter solsken kommer solsken. Vi hade inte ramlat över duschmöjligheter på ett tag och hade begränsat med ombyte. Nätterna i enmansbivackerna var varma och kladdiga. Eventuella nattliga regndroppar letade sig igenom Björnes gore-tex barriär från början av 90-talet och ner på Björne själv. Allt lade en god grund för en framgångsrik höinfusion i cykelbyxorna.

 

Det finns förmodligen ett tröskelvärde då samhället klassar en som lodis snarare än turist. Vi var på väg åt det hållet. Från att ha varit två relativt charmiga och trevliga typer var vi nu herrarna äckel och päckel på cykel. Jag började bli orolig att detta kunde begränsa vår framfart. Kanske butiker nekar oss inträde och mödrar rycker undan sina barn då vi kommer? Allt trevligt folk vi träffat under resan var vår behållning. Var dessa stunder nu ett minne blott? 🙁

 

Som tur var verkade samhället vara ouppmärksamt och vi kunde gå in på Lidl och shoppa som vanligt utan problem…. nästan… Dags för Björne att betala. Men var är plånboken? Den hade försvunnit. Björta sträckte sig efter telefonen för att spärra kreditkortet… men… Hoppsan, den var också bortslarvad. The good: Björtas packning nu 225 gram lättare.

Resan malde på. Vi kände verkligen av att olika länder hade olika storlek (duh!) och vi började misstänka att Frankrike var ett av de större länderna. Hygienincidenten hade tvingat oss tillbaka till resans skissbord. Vi utvecklade nya och mer säkra metoder att finna duschar och investerade även i en ny tvål (+82 gram). Med kirurgisk precision infiltrerade vi nu även campingar. Duschen fick max ta 4 minuter, sen var det iväg till flyktcyklarna som väntade i närliggande dunge. 

 

 

I sydvästra Frankrike var landskapet mindre kuperat och vi hade tur med vinden. Vi turades om att bryta vinden och ligga på rulle. Märta som var en stor herre forcerade kopiösa vindmassor. Han var homo sapiens motsvarighet till stadsjeep. Jag var resans Fiat Ritmo. Hur som haver, båda ansatserna gav hastighet. Vi höll nu medelhastighet högre än 33 km/h på de flesta pass. 

Redan efter två veckor nådde vi Spanien. San Sebastian blev vår ändhållplats. Resan var över. Vi tog in på vandrarhem, började vänja oss med att sova i vanliga sängar och att inte göra någonting på dagtid. Nu började det bli läge att diskutera en viktig fråga, hur tar vi oss hem och med vilka pengar? Björtas plånbok var sedan länge borta och Märta var en man med begränsade resurser. 

 

 

Vi hade hört rykten att FlyNordic flög billigt från Bordeaux. Detta blev vår destination. På tågen lastade vi oss själva och cyklarna i speciella lastrum. Utrymmena var varma och oventilerade. Några stationer senare ramlade vi i princip ut ur lastluckorna helt groggy, chippandes efter andan. Tredjeklass var dock vår melodi.

 

 

Efter den sista övernattningen, precis intill landningsbanan i Bordeaux, kom vi till slut med ett plan tillbaka till Arlanda. 

Märta, som hade skolkat från sitt sommarjobb på Svima, fick stora kängan av Erling i egen hög person. Sist någon såg röken av honom var han på väg till Polen med en stor seglarsäck på ryggen, redo att mönstra på en jättetrimaran och ta sig an nya äventyr.

OopsCup

OopsCup

Björta fick mersmak av cyklingen och styrde kosan mot Alperna.

 

 

 

 

 

 

 

/Marre


Båten har gått i ide

I lördags var jag hemma och fick hjälp av pappa att täcka över min båt. Den är fint inpackad nu innan tuberna ska fixas tidig vår.

Har annars tillbringat helgen mestadels med att lägga pussel med en kompis. Det är himla kul men löjligt svårt om det är mycket av samma färg.


Helgens träning har blivit 1 timme löpning.. skönt med lugna perioder ibland!

Martin


Läsvärt om träning

från en norsk sida. Den har ingenting med kosttillskott eller läppsalva att göra utan bara om träning,

 

ludvig-s-jensen

Hurtighetstrening for en langrennsløper behøver ikke nødvendigvis bare være enkle hurtighetsdrag på langkjøringsøkter. – Det bør være egne økter og med samme fokus som øvrig trening, mener sprinter Ludvig Søgnen Jensen.

Les også: Trivsel skaper variasjon

Tiden der en langrennsløper kun skulle være utholdende er for lengst forbi. Stadig oftere avgjøres skirenn i spurter, og det stilles store krav til toppfart, akselerasjon, styrke og timing. Ludvig Søgnen Jensen representerer sprintlaget Team Jobzone, og er en av få skiløpere i Norge som utelukkende har spesialisert seg mot såkalte supersprinter på maks 200 meter. Han mener de fleste har mye å hente på å legge om hurtighetstreningen sin.

– Jeg ville hatt egne økter hvor fokus er på å bli raskere. Jeg har ikke troen på at du blir raskere ved å legge inn noen hurtighetsdrag på langtur. Da er kroppen i langkjøringsmodus, og kanskje sliten, sier han.

Søgnen Jensen peker også på at det stor forskjell på det å spurte etter en sprintkonkurranse eller et distanserenn, kontra å kjøre hurtighetsdrag når du er helt fin muskulært.

– Det er sikkert en fin måte å bryte litt ut av det monotone mønsteret i en langkjøring, men jeg tror ikke du blir noe raskere av det, fortsetter han.

Tuller bort hurtighetstreningen
I moderne langrenn er hurtighet en viktig egenskap, men du må også være sterk nok til å henge med frem til spurten om du ønsker å vinne. Team Jobzone-løperen innser at balansegangen er krevende. Selv har han kuttet kondisjonstrening helt, og trener utelukkende for å bli best i supersprinter.

– Skal du bli virkelig rask kan du ikke trene utholdenhet som en langrennsløper, og skal du bli verdens beste skiløper kan du ikke trene som Usain Bolt, sier han.

Søgnen Jensen er likevel klar på at mange vil komme langt bare ved å øke fokuset på hurtighetstreningen.

– Jeg har inntrykk av at mange ikke tar hurtighetsøktene like seriøst som mye annen trening. Utøvere er enormt opptatt av at langkjøring skal foregå i riktig sone, og at det skal være høy kvalitet på hardøkter. Men jeg ser gode skiløpere tulle og tøyse når det er hurtighet på programmet. Som om det ikke er viktig. Innsats, restitusjon mellom dragene og teknikk har enormt mye å si. Jeg har alltid høy kvalitet på hurtighetsøktene mine, og det spiller ingen rolle om jeg går mot en 9-åring eller Eirik Brandsdal, påpeker Ludvig.

Les også: – Jeg er heldig

Egen sprintteknikk
Mens Søgnen Jensen utelukkende trener mot supersprinter, anbefaler han andre skiløpere å legge inn én økt i uken hvor fokuset er å bli raskere.

– Jeg anbefaler at du kjører ganske mange drag. Du må øve på det du møter i konkurranse, og lage dragene så spesifikke som mulig. Er du en seig type er det ikke sikkert du kan bli superrask, men du kan gjøre mye med trening, sier han, og fortsetter:

– Jeg ville også hatt egne sprintøkter/intervaller hvor fokus er på å spurte når du er sliten. Det er to forskjellige ting, og litt ulike egenskaper du øver på.

27-åringen peker også på viktigheten av teknikk, og mener mange gode skiløpere har mye å hente på å justere teknikken i høy hastighet. Uten å ville kritisere noen minner han om at det er forskjell på å gå fem mil på ski, og å spurte om seieren i slutten av et løp.

– Selv bruker jeg fallet i større grad, og jeg bruker tyngdekraften aktivt for å få mer trykk i stavtakene. Det gjør at jeg sitter litt mer enn mange andre. Det blir tungt hvis du skal gå sånn lenge, men fungerer i en spurt, sier han, og trekker samtidig frem Pellegrino, Northug og Kriukov som gode teknikkeksempler i verdenscupsirkuset.

Maksstyrke og styrke på bein
Uansett hvor mye riktig du gjør på ski og rulleski kommer du ikke utenom at også styrketrening er viktig om du skal få den ønskede fremgangen i hurtighetstreningen. Selv om det viktigste er at musklene kan reagere med mye kraft på kort tid, krever det også en viss maksstyrke.

– Jeg trener veldig mye tung styrke tidlig på året, og mer eksplosivt nærmere viktigere konkurranser. Maksstyrke har også vist bedre arbeidsøkonomi, så jeg tror ikke langrennsløpere gjør feil i å prioritere det i treningen sin, sier Ludvig.

Han slår også et slag for styrketrening for beina, dersom det gjøres på riktig måte og ikke bygges for mye muskelmasse.

– Jeg trener veldig mye bein, fordi beina er sterkere enn overkroppen og spiller en stor rolle på rulleski. Jeg tror det er mange skiløpere som hadde vært raskere om de trente litt mer knebøy, utfall, speed skater lounges, side utfall, knebøy hopp og olympiske øvelser. Men det må gjøres på riktig måte. For stor muskelmasse vil nok være et problem fordi du skal drasse med deg masse i mange kilometer og i kupert terreng. Jeg ville kombinert tung styrketrening med for eksempel spensttrening, avslutter Ludvig.

Les også: Johaugs høsttreningstips

Ludvig Søgnen Jensens tips til egen hurtighetsøkt:
• Oppvarming, 20 min rolig.
• «Ludde-drill». Her øker du tempo og kjører litt ulike øvelser på ski/rulleski. Det er et element hentet fra friidrettsmiljøet.
• 5x overfart 100 m *.
• 5x starter med overganger.
• 5x motbakke.
• 5x 100 m teknikk
Minst 3 minutter pause mellom hvert drag, og 5 minutters pause mellom serier. I pausene hviler du. Grunnen er at vi ønsker at nervesystemet skal få nullstilt seg. Muskulært er det ikke sikkert du er spesielt sliten, men mye sprinttrening tærer på kroppen. Ofte kan du gjerne kjøre 90 % av maks om fokuset er på teknikk, da stresser du ikke like mye.

* Overfart: Dette er drag hvor du går med toppfart. Det må du gjøre hvis du ønsker å utvikle toppfarten. Ludvig pleier å kjøre rolig ned en bakke, f.eks. over broen ned fra Northug-sletta i Holmenkollen. Da kommer han inn på oppløpet i høy fart, akselererer og når toppfart tidlig. På den måten slipper du å bruke energi på å nå toppfarten.

Artikkelfoto: Flavio Becchis


Löpning och intervaller 

Fortsatt rätt bra drag i min träning.

Sprang nästan 10-12 km nu innan måndagsträning på klubben och där veva ett par fyra minuters intervaller på vattnet för att avsluta med ca 30 min löpning hem.

Sprang lugnt, riktigt lugnt och måste verkligen vänja mina leder vid sporten löpning. Var ett par år sen jag kutade. Känner dock redan att flåset är bättre och jag kan ligga på rätt hög fart i kajaken utan att få varken syra eller nåt annat trams. 

Känns dock i paddlingsmusklerna att jag haft några veckors uppehåll. Men mot första passet häromdan till nu så är kroppen klart piggare, bra med uppehåll för motivationen och som ett säsongsstop.

Fullt drag på bryggan med många kända namn. Svenne, Nils, Jens, petter, Luis mfl.

Fin kväll!


Dagens lunch på jobbet blev nåt som de flesta skulle säga var fel men äh, man ska inte tänka så mycket.

Tårta och prylar för Pernilla som fyllt år. 30 år.

Godnatt
M


Ännu ett hårt pass

Paul bjöd upp din dans via sms igår kväll där han ville komma in till stan och köra ett pass på vattnet. Jag hade tänkt att göra nåt annat än paddla idag men det går aldrig att tacka nej när en polare frågar om man ska umgås, definitivt om det innefattar friskvård.

Vi skulle ses 9,30 och 9,20 sladdar han in med sin offroad med smilband uppe vid öronen. Tydligen nytt rekord Vaxholm-stan.

Vi svidade om, ljög lite om ditten å datten sen hoppade i. Brände runt reimers, stora essingen och Kungsholmen. Hög fart som alltid, inge snack om apelsintempo.

Bastu och dusch(!) efter sen körde vi på bakhjulen (nåja) till Skeppsholmens hotell för lite after Ski. 


Caferichard dök upp och skulle bränna lite kalorier.
Nu ikväll häng hos päronen där syrrans barn var.

Tjarå
M


Multimorgon och lite filosofi

Jag försöker kuta en del och imorse var det ett ryck, klämde av 15 km innan det var paddling kl 10 med svenne och björn Johnsson. 

Jens körde innan, Hanna på brunnsan, Jonas på bröllop, Nils och Torbjörn på fki och käkade ärtsoppa m punsch och kratta lite löv (arbetsdag. Fint med föreningsliv!)

Fick slita hårt på löppasset som jag absolut inte har en aning om farten (men det gick långsamt) kollade efteråt på eniros kartor hur långt det var. Kör ju som ni kanske vet helt utan teknik nuförtiden. Så jäkla skönt att inte vara jagad av siffror eller tid, bara köra på känsla och glädje.  Tror fasen på det ur ett längre perspektiv som idrottare. 

Min idrott är en livsstil, livsstilen är min idrott. Resultat är askul och ett stort mål men kommer aldrig låta det gå utöver glädjen. Tanken är att behålla det här livet resten av livet.. så som jag gjort fram till nu. 

Tack mamma och pappa för att ni lagt grunden till allt.

Surfski, är fasen nöjd med den där. Kommer med all säkerhet behålla den även nästa år.

Jo.. har en ny paddel från Greentip (som kajaksidan säljer). Rosa skaft, ej folierad utan lackad. Bladen är gamma rio-inspirerade.

Var hyfsat blåsigt idag på vattnet, björn körde bra!
Marre


Johaug dopad

min kommentar på det…

 

”Det finns inte en chans i världen att en landslagsläkare, som är så insatt i läkemedel och doping, går in till ett apotek, köper en tub salva med ett stort varningstecken om doping på förpackningen, missar det, inte heller läser bipacksedeln om dopingriskerna, inte kollar upp vad salvan innehåller och sedan ger det till världsstjärnan Therese Johaug utan förpackning och bipacksedel.

Detta är fullständigt osannolikt. Kanske är Therese inte medvetet dopad, men sanningen ligger någon annanstans. ”

 

artiklar om det: http://www.expressen.se/sport/langdskidor/lasse-anrell-johaug-ser-ut-som-muhlegg/

screen-shot-2016-10-14-at-09-40-58

krämen. ganska tydlig logga på den.

skadar hon sig medvetet för att kunna använda krämen? känns jäkligt långsökt men jag vet ingenting längre.

http://www.dalademokraten.se/skidsport/langdskidor/johaug-skadad-efter-loptur-och-bjorgen-kampar-med-skadeproblem-nya-erfarenheter-for-mig

 

johaugfb

/M


Raj raj i Riga

Tjena,

Idag har det varit en riktigt najs körning på stränderna utanför Riga. Sov länge (07) sen dunkade utåt guidade av garminen som plikttroget guidade oss rätt.

För att snabbt komma ner på beachen så körde vi igenom massa villaområden. Se nedan.

Extrema klasskillnader på kåkarna här i de här länderna. Kan verkligen vara värsta barren och granne kan vara ett skjul. Eller nåt i det slaget.

Middan igår, schysst men käket kom in en timme försent så vi snacka till oss gratis förrätt och dessert.

Ett par bredvid oss var garanterat på sin första dejt ever, sjukt stelt.. men vad gör det när det finns champagne som filtrerar bort en del gränser.

Såg de vid frullen imorse.. lika stelt.. (bild på killen här nedan)




Och Pierre här som försöker få i ordning vårt intercomsystem. Har funkat perfa i 2,5 dygn men efter ett lunchstopp i Ergil slutade hans mic funka.

Kolla macken här nedan, inte direkt det sortiment man är van att se. Inte undra på att det borstas på rätt bra i öst. Och bredvid en schysst mack en bonde som hade lite djur och två parabolantenner. Gäller att prioritera hårt här i livet.


Och sen stränderna. Dra mig baklänges vad schyssta.

Hojen är rätt sandblästrad




Och feta kontraster… även i vårt resande. Har regnat järnet i ett par dar.. sen rulla på färjan och hpppa i plurret.


Nu svettig show här på färjan, imorgon vakna upp i Stockholm och åka direkt till jobbet.

//Marre


Sand, sand o sand

Tja, 

Jag tror vi somnade innan nio igår och sov till 07. Satan vad skönt. Vaknade upp piggare och friskare än jag gjort de senaAaste dagarna. Vi käkade frulle serverad av glada tjejer och packade sen ihop allt satte på på oss allt vi hade och brände de 30 km till cesis där dag 2 skulle starta. Var bara ett par minusgrader ute när vi stack. Båda våra hojar drog igång som hetsiga getingar trots kall natt och hård körning igår. Hade jag haft en Ktm hade man väl stått kvar där än och försökt starta. Jäkla opålitligt märke!


Körningen idag har verkligen varit världsklass, fy satan vad bra. Mil efter mil efter mil med vägar gjorda av sand. Inget sunk som i sverige med stora hål i vägarna utan här verkar de ta hand om sin infrastruktur. Sveriges skattemedel verkar gå till allt annat än att hålla efter landet. 

Har kört efter rutten från soe, väldigt fin!!

Har kört 45 mil idag, suttit på hojarna sen 08… sjukt många timmar, säger lite om hur kul/krävande körning det är när man inte bara bränner på vägar av asfalt.

Nu dusch sen käka sen middag!
En omkulmkörning idag och det var när Pierre skulle göra en donut på en äng.
//Marran


Dag 1 i Lettland 2016

Rullade av vår yacht imorse vid 10 lokal tid, blåste grönt i den obligatoriska alkomätarn som polisen har i tullen. Var är svenska poliserna med sina kontroller i sverige?

Hällde i soppa vid Statoil o ringde lite jobbsamtal men bara dra igång rutten från en kille på SOE som gjort och skickat till mig.. zickzacka mellan lite villaområden sen ut i spenaten!

Bilder nedan från dan.

Kom till kära cesis runt halv fem efter en dag med ”inspirerande körning” men beslöt att åka till spiltuna och bo på ett spahotell för 250 spänn per skalle inkl frulle och spa. 

En sympatisk tjej i repan välkomnade oss glatt och tyckte vi var balla killar.

Marre


Resan till Riga är en upplevelse

Hojäventyret i Lettland börjar med en båtresa på massa timmar. Man drar 17 från frihamnen och kommer till Riga 11 lokal tid dan efter, dvs en lång kväll och lång morgon. 

Åt den taffliga buffén igår kväll, kollade på showen som någon praktikant satt upp, sov i svajiga sängar och åt en frukost som inte går upp på topplistan.. men trots att det inte är maxat på nåt sätt så är ändå den här båtresan väldigt fin och kul.

Vi pratade med norska militärer som ska hjälpa Lettland med (hemliga) saker, fick inte veta vad. Upprustning?

Träffade några lastbilschaufförer som ser ut som jultomten allihopa.

Många partyglada letter och svenskar.

Massa japaner som jag vet inte hur de hittade hit.


Vi hoppade i säng runt halv tio tio. Jag är genomförkyld så ville verkligen sova.

Framme om 70 min då blir det tanka, klicka i gpsen sen ut i spenaten!
Marre


Fint imorse

Jag och Hanna Höij kör en del mornar från skk och idag var hela ligan med,

Svenne, Jens, Nils jag och Hanna.

Körde 4 st 15 minuters. Jag körde med en boll första 14 minuters sedan två bollar sista minuten. Slet rätt hårt imorse.

Var kallt och fint, solen sken.

Grabbarna grus från duschen 


Och de på jobbet hälsar till er stackare därute

//Marre


Tjurruset 2016

Gick av stapeln idag och jag var självklart med. Tycker det är en väldigt kul och lättsam form av löpartävling där det ofta är knölig terräng (passar mig), massa knök och stök (passar mig).

Årets race var i miljön runt flottsbrobacken söder om stan och jag, Gry samt Angelica från kajakklubben åkte dit i mitt åk imorse. Gick runt vid start länge och snackade med folk.

Starten var 12.20 och det absolut första man skulle göra var att bränna uppför skidbacken, 100 höjdmeter fördelat på 400 meter. Jag som inte kan skryta att vara en bergsget fick bita hårt redan efter ett par minuter som sen höll i sig hela racet. Fick aldrig nån fart i bena eller kroppen.. kom i mål på 1.14 som visades sig vara 264 totalt av alla män.

Gry kom i mål på 1,05 och den tiden var femte bäst av alla tjejer! Angelica på 1,16 och 46e plats.

Bra polare jag har, snabba.

Var oerhört tekniskt idag, inte alls så knöligt som i fjol. Mycket uppför, mycket nerför, mycket upp..


Bra mycket folk vid start och vi försöker ta en bra före-bild

Och efter..

Brände sen till jörgens jobb där vi gjorde det sista på min nya paddel och hade bra snack med Pelle från Melker kayaks där vi behandlade livets stora frågor.

Nu bad hemma och få bort träsklukten.

Alla resultat finns på tjurruset.se

Marre


Sluttampen på båten

Slipade hela durken idag och spacklade igen där det var genomslag ner till glasfibret genom alla äckligs mängder gelcoat de har haft på genom åren. Skojar inte om det är 3-6 mm gelcoat o topcoat de har på. Jag slipar ner och bort allt det lösa för att nya halkskyddet ska fästa. 

För er som undrar så är topcoat som gelcoat men man har lite vax i som gör ytan glansig.

Är ni med?
Ska göra en ny instrumentpanel i durkplåt, svart eller silver, vad tycker ni? Kommer behålla hålen ovanför ratten för knopmätare och bränslemätare sen stora rektangulära för förvaring av småprylar.

Hittills har det här projektet inkl båt kostat mig runda slängar 3 lakan. Rätt så mycket båt för pengarna.

Det som är kvar nu:

Nya tuber (lämnar in och får det gjort)

Motor och reglage. Köper och gör det med en kompis.

Se över elektroniken (själv och med en kompis)

Måla halkskydd och bättra på allt det vita (själv)
Inte mycket kvar nu!
Marre


Banff Mountain Film festival

Alla ni som är intresserade av riktigt häftiga filmer – och för den delen ni som ännu inte fastnat för det borde verkligen gå på Banff Mountain Film festival, http://www.pathfindertravels.se/banff-mountain-film-festival/ som Pathfinder travels arrangerar.

Banff Mountain Film Festival är världens största filmtävling med filmer inom kategorierna bergssport och bergsupplevelser där de bästa filmerna vinner olika priser. Bredden på filmutbudet är oöverträffad. Under festivalen visas filmer inom genrer som exempelvis äventyr, resor, skidåkning, klättring, kajakpaddling, cykling, dokumentärer, kortfilm, spelfilm och animerad film. Praktiskt taget allt finns representerat varje år.

 

resizedimage141133-bmffwtbkrgb

 

 


Båtprojektet rullar på

Tjena, min kära båt har fått många timmars kärlek idag i form av slipning och sedan Plastning, dvs epoxy och glasfiberväv. 

Här längst i aktern typ där kölsvinnsvattnet samlas upp innan det åker ut. Fotat rakt ovanifrån. Har slipat bort allt gammal löst och ruttet sedan körde med varmluftspistol länge länge för att torka torrt helt och hållet.

Klippte sen en massa glasfiberdukar i de storlekarna jag ville ha så det var redo att bara ta löpande när jag skulle börja laminera, epoxyn ska man använda inom 20-30 min då den är som mest hanterbar då och tränger igenom fibrerna bra.


Laminerade sen mellan 4-6 lager, viktigt att inte ha några luftbubblor och inte för mkt epoxy, bara precis lagom. Använd handskar.


Är riktigt nöjd!
Nästa gång jag jobbar med båten ska jag slipa ner kanterna och eventuellt komplettera där jag anser jag missat.

Sen på med tvåkomponentsfärg.. och vips så blir båten som ny.. och tät, och hård!!
Marran


Kräftskiva

Så.. igår lördag hade vi kräftskiva med redaktionen för Bygglov. Otroligt kul!

Kräftor, dans, kul umgänge. Brände hem runt halv två tiden och upp igen vid sjutiden. Skönt med ”adhd-liknande-symptom”.


Marran


Plastning

Plastning
Tjena,
Idag har jag varit hos päronen heldag och jobbat med båten. Går klart framåt!
Pappa kom med värdefulla tips som alltid att spackla igen det värsta innan jag skulle dra på glasfiber med epoxy. Det vita är glasfiberspackel. Det röda är ett lager glasfiber innan de har dragit på det gråa lagret. Skrovet är bra tjockt och enormt stabilt. Inge lättvikt detta inte.


Tvättade sen med aceton och kletade på epoxy


Och två feta dukar glasfiber som exakt i detta nu ligger och brinner (stelnar).

Mmums, imorgon ska jag ut till päronen igen och slipa ner sen gelcoata på där samt börja laminera i aktern. Det tar sig!

Akka smacka följde mitt arbete med stort, nåja halvstort intresse.


Drog sen till klättercentret med Alice som går en kurs där

Marran


Leva i en husbil

Jacob Wester och Sofia Sjöberg gör det stora delar av året,

 

http://freeskier.com/stories/gallery-this-swedish-skiing-supercouple-had-the-best-vanlife-summer-ever

 

Swedish pro skier Jacob Wester and his girlfriend, photographer Sofia Sjöberg, are what couples’ dreams are made of.

For the eight summers prior to 2016, on top of extensive winter expeditions, they’ve been traveling the world and seeing some of the very best sights out there. From the U.S. to Australia to Indonesia, they’ve done more in their 20s than most people do in their entire lives. And they often execute these travels in pimped out vans of sorts, making them all the better.

"Lighting a fire seemed like a good idea, until we discovered how dry everything around us was and realized that all of Sweden is under a fire ban during the hottest summer months. It made for a good photo, but we put it out shortly after."

The traveling couple. Photo courtesy of Wester and Sjöberg.

“Sleeping almost wherever you want, waking up at the same places as people who spend hundreds of dollars on hotels, being surrounded by nature at all times, showering in rivers and making bonfires at the beach… The freedom that living in a van brings you is amazing,” says Sjöberg. “New people, new places and new views everyday.”

"Afternoon coffee at a newly-found, secret surf spot. In front of us is a reeling pointbreak, but out of respect for the locals we’ll save those photos for another time."

Sipping an afternoon coffee at a secret Swedish surf spot. Photo courtesy of Wester and Sjöberg.

The power couple’s traveling wisdom taught them many things over the years, and one of the most profound realizations was that they hadn’t even fully explored their own nation, Sweden. So, this summer, they changed that.

“Sofia and I agreed that it was finally time to actually discover what summer is like in our home country of Sweden. We couldn’t think of a better way to do it than in our own homebuilt van, with no real plans but to follow the smallest, most insignificant roads and find out what’s around the next corner.”

That van Wester speaks of is a sleek and solid ’00 Renault Master the couple totally built out for the best road trip ever. And even though they didn’t exactly know what they were doing at first, it all worked out in the end.

“We bought it, rebuilt it by trial and error, as we knew nothing about carpentry, plumbing or electric work, and tried it out during the winter. In the middle of June, we decided it was time for our first summer camp trip across Sweden.”

"Working hard or hardly working…We haven’t JUST been vacationing. In between surfing, swimming, picking wild berries and playing Pokemon Go, sometimes you have to turn the van into an office and put out some fires. Sofia is editing photos while I am writing articles. The wine? Well, it’s still vacation…"

Kicking it in the ’00 Renault Master. Photo courtesy of Wester and Sjöberg.

Yeah, van life is a really popular “trend,” per se, that millenials are trying out these days. But Wester and Sjöberg weren’t just giving it an aimless go; they totally crushed it all summer long, and fortunately documented every bit of it along the way. Above, enjoy a 22-photo gallery from the trip, as well as some final thoughts from the oh-so-wise Wester, below.

“It quickly becomes clear that once you fully immerse yourself in the free camping lifestyle, there is no going back,” he says. “There’s something to cherish in every moment, like proudly admiring your carpentry in the wooden ceiling panels while falling asleep, or the euphoric joy in watching perfect little summer waves breaking down the point you’re parked in front of, while waxing up a surfboard. With a growing realization that us humans one day might not afford airline travel for environmental reasons, we take comfort in knowing this kind of life will still be possible.”


LaChanchita_Social

Related: This 1966 Mercedes-Benz school bus wants to take you skiing in Argentina

– See more at: http://freeskier.com/stories/gallery-this-swedish-skiing-supercouple-had-the-best-vanlife-summer-ever#sthash.HE7u0qF3.dpuf


Tisdagsrace

Nu ikväll med mina trogna tävlingspolare:

Nils-även kallad fartmonstret från Småland. Har gnetat på lite i det tysta men nu 2016 fått bra fart. Vill vi veta hur snabb han kommer bli 2017? Till er alla inklusive mig själv, gäller att hålla i vinterträningen. Han testade en nelo idag som enligt utsago ”-det finns mer fart att plocka ut ifrån den”

Jonas- fjolårets rookie som är gammal judomästare. Körde ett tungt axelpass igår i bodybuildingsyfte (varför gymmar man annars?) som gjorde att han kände sig seg idag. Snabb. Kommer bli snabbare 2017.

Luis- trogen, klubbens mest fanatiska på tisdagsracen. Väntar fortfarande på sitt stora genombrott men det kommer den dan han slutar träna fyra pass per dag, i sann multsportanda.

Sofia Borg- klubbens hårdast satsande tjej tillsammans med Hanna Höij som veckan till ära är nere i Sardinien och kör Em.
Jag vann tämligen lugnt efter att ha bränt på i starten. Formen är fin…

Thinken fick slita idag, tillsammans med min fina Triton från Greentip. Finns att testa på klubben eller kontakta Kajaksidan.


The results

Marre



Update med ribbåten

Tjena,

Mitt projekt med ribbåten går framåt, om än i sakta mak. Jag har slipat en massa, slipat ännu mer sen tvättat med aceton ett par gånger innan jag maskerat och rollat med gelcoat.

Före


Efter

Kvar återstår nu nya pontoner runtom och ny färg i durken (där man står) sen montera motor och reglage.

Vips kommer båten vara som ny!
Har hittills lagt ner ca 5k på båten inkl transport från Kristianstad. 
Marre


Sprang imorse 

Vaknade tidigt pga att jag somnade tidigt. Av en lustig anledning så hänger det där ihop… blink blink.
Lufsade runt Kungsholmen yttervarvet dvs även vid fredhällsklipporna i stenskravlet. Var tungt varmt men rätt så skönt, nu ska jag bli löpare!
04.45 imorse såg det ut såhär vid mitt matbord

Min outfit. Självklart bar över. Halv sju på morgonen 

Obligatoriska selfien men här i grannporten.
Marran



Träna med klocka eller inte

Tjena,

Jag har som ni kanske vet en väldigt fin träningsklocka som är en Garmin Fenix 3 men som jag absolut inte använder mer än väldigt enstaka fall och då enbart som tidtagarur. Loggar aldrig träningspass, kollar aldrig pulszoner mm. Det där gör mig bara omotiverad och stressad. Träning ska vara kul och lättsamt, då gör man det ofta och lyckas hålla i år efter år. Så är det bara.

David Holmström har skrivit bra här om detta: 

Här på sin blogg,

Citat: Pulsklockan var inte laddad, så sprang bara på känsla. En befriande känsla. Det ska tilläggas att jag i princip alltid tränar efter känsla. Kroppen får sätta tempot. Pulszoner och km-tider är mest för bloggandets skull, om jag ska vara ärlig. Framförallt km-tider. Går man tillbaka 5-10år så var det ingen i skidvärlden som pratade hastighet eller kilometer. Man pratade timmar. GPS-klockorna har gjort en tävling av varje träningspass, för många. Jag tycker personligen man måste var större än så och förstå helhetsbilden.

Med det här vill jag säga att man måste inte ha massa digitala verktyg för att bli duktig på en sport. Kör på känsla, ha koll på tiden du tränar och lyssna på din kropp.
Godkväll


Vilodag och jobb med båten

Idag tog jag det lugnt och har tillbringat hela dan från morgon till nu 18 hos mina päron. De är på Gotland så har varit solo där, himla skönt med radhuslivet. Ska nog köpa radhus istället för lägenhet, skönt med alla prylar och så är det väldigt socialt att bo sådär.

Har slipat, acetonat och rollat på gelcoat på massa ytor. Det blir snyggt och jag börjar tro att jag kommer få båten schysst inom en svar framtid!

Marre


Långloppsmästaren 2016

Hej Hej,

idag var det långloppsmästaren här i Stockholm, en deltävling i Stockholmscupen. Tre varv runt åttan och ett lyft varje varv, 5 km per varv dvs totalt 15 km.

Jag körde min racer och det var mycket båtar ute så en del skvalp. Tog det lugnt i starten, hade Wangler med några hundra meter sen var jag och Jens loss. Han hängde med fram till första lyftet där han bröt loppet. Jag lullade på själv resten av loppet och var ett par minuter före Wangler i mål.

Christian Poignant tog fina bilder som vanligt,  de finns http://www.ateljehusetkransen.se/SKK/Langlapp2016/index.html där och alla bilder här i inlägget eller på mig överhuvudtaget när jag paddlar är från honom.

screen-shot-2016-09-10-at-20-35-16 screen-shot-2016-09-10-at-20-35-23 screen-shot-2016-09-10-at-20-35-31

Wangler har lite snyggare uppstigningsteknik.
Och Ulf ifrån Örnsberg satte ihop en film, kul!

Lite fler bilder, det är bra med de här bilderna för jag ser verkligen vad jag kan förbättra. (rotation, isätt längre fram). Kan bero på att kajaken är en aning för rank för mig fortfarande.. tänk vad snabbt det kan gå om jag får till det?

Är också seriöst sugen på att bli en ninja i kroppen, dvs sluta helt med socker och gluten, går det? för att bli mer lik Tarzan. Jag såg den filmen igår.. bra pepp-rulle!

 

dsc_7206 dsc_7207 dsc_7209 dsc_7219

 

 

M


Besök hos Jörgen 

Provade ut rätt paddel idag och hittade modellen Triton men den jag testade hade mjukt skaft och var lite för kort så Kajaksidan-Jörgen åkte till lagret hämtade en som jag sedan hämtade på brandstationen där han jobbar. Skönt häng där!

Så pepp för nya prylar!


En av hans kollegor stod och smällde ihop en äppelpaj de ska dra i sig efter middan. Mums.

Hur många har pool på jobbet?

Imorgon bitti ska jag ut och bränna intervaller med nya paddeln!
Marre


Test av olika paddlar 

Jag använder som ni vet paddlar ifrån Greentip som Jörgen på kajaksidan har tagit fram. Riktigt bra känsla i de och svårigheten är att hitta rätt modell för det finns så många olika modeller, allt för att hitta en perfekt för en själv. Himla roligt att få vara med i utvecklingsstadiet med form, finish, styvhet på skaft och färger…

Kolla in de här
Testade tre olika nu imorse, lite varianter på Bracsas fyra och sexa.


Hanna Höij pepp på sin nya rosa Hydra!


Och klubbens friskis Angelica var nere och solade och ville görna ta en selfie med mig, jag tvekade länge men sa sen ja.

Marre


Klubbmästerskap 2016

Tja,

Igår lördag var det klubbmästerskap där jag för första gången på länge såg fram emot att få en bra och fin match mot/med Jens i Kungsholmen runt då jag vet att han tränat väldigt bra i år. Han körde inte så det blev solorace för mig (igen) och lullade i mål på 39,11. 40 sek över mitt personbästa, skyller på lite opepp och att det blåste mycket motvind stora delar av loppet. Körde min k1a som jag gillar enormt när balansen sitter men annars är den lite lite rank. Får se om jag behåller den ellr byter den till nästa år till en lite stabilare.

500 m körde jag i surfskin.. lugnt även där.

Klubbmästare för kanske 10e året i rad, nåt sånt. Är det klubbrekord även det?

Nils var annars den som körde bra idag, kom tvåa snyggt!

Drog på kvällen på en fin middag med L som sedan skulle ut på disco, då brände jag hem till Jörgen o Kajsa i Sickla för att surra framåt småtimmarna. Fick med mig två nya Greentippaddlar jag ska testa. de har liknelser med Braca IV Max och Braca VI min. Blir spännande att testa idag!

 

Bilder nedan,

 

Screen Shot 2016-09-04 at 06.17.36 Screen Shot 2016-09-04 at 06.17.52 Screen Shot 2016-09-04 at 06.17.45 Screen Shot 2016-09-04 at 06.16.48 Screen Shot 2016-09-04 at 06.16.40 Screen Shot 2016-09-04 at 06.16.31 Screen Shot 2016-09-04 at 06.16.22 Screen Shot 2016-09-04 at 06.16.05

 

//Marre


Skön torsdagkväll

Jag och Pierre var ute nu ikväll och brände på våra hojar borta vid Tullinge vid miltärfältet. Skön aw! Fixade sen till grundet vid kajakklubben definitivt..

Här vid skylten vände vi då det var skjutövning på gång


Ganska vidrigt grund om du frågar mig. Nån i veckan som bränner på här.
Marre


Tisdagsrace

Tisdagsrace nu ikväll med två varv åttan dvs 10 km. Jag och Elis hade sagt innan att vi skulle köra strandlyft vid badet på Långholmen vilket vi också gjorde. Jag körde min maratonlåda för att ladda inför KM på lördag.. kändes bra idag, tog hem det med nån minut utan att bränna ut mig nämnvärt. 

Sen efter det fest hos gamla kollegan Peter från Red Bull. Ett jäkla drag.


Haha

Nu sova,
Marre


Finfrämmande på skk

Igår så var Emil Torstensson och Linnea Stensils med på måndagsträningen. Emil är maratonkille som är surfskikillen som nu 2016 har vunnit i princip allt. Linnea är sprinttjej som var bäste svensk kanotist på os med en 7e plats endast 22 år gammal!

Emil hade med sig sin Carbonlogy med Linnea lånade Jens V14gt.

Finväder igår med duggregn och 15-20 plus. Elis körde tröja, Jens därbakom flexade sin torso.

Ganska så creddigt klistermärke Linnea har på paddeln, inte direkt Stockholmscupen 2014…

Emil alltid lika glad.

Någon av mina, Jens och Emil har plattfötter. Gissa vem?

 

Träningen var som i vanlig ordning rätt ostrukturerad men hård med en kort uppvärmning sedan 4 st dödssprints på 500 m där jag och Emil ville köra ifrån varann. Linnea tight bakom, hennes absolut första gång på vattnet sen sitt finalheat i Rio nära veckor sen.

Vi var rätt så eniga om att köra intervaller kan man göra en annan gång så vi stack bort mot Reimersholme för att leta båtvågor vilket det kom.. hade bra skjuts av några rackare sen pumpade jag och Emil ett par km maratontempo med våghängning. Nästan framme vid SKK kom båten Carl Philip som vi hängde på till Stora Essingen i 20-21 km/hr. Fint de!

 

Käk sen på ett thaiställe vid Fridhemsplan,

 

Bästa måndan!

 

M


Magnus Fischer gör en Nanopaddling

Av Magnus Fischer, tidigare publicerat på Kajakspecialisten.se här publicerat enligt ök med Magnus.

 

Nelo 520 är den roligaste och mest praktiska surfski jag har paddlat. Sittställningen är fantastisk. Ofta sitter man lågt i surfskis, men i Nelo 520 är sitsen betydligt högre än botten där hälarna är, dessutom är formen i och kring sitsen genialiskt utformad. Jag blir verkligen glad när jag sitter i den.

På vattnet är den kvick och livlig. Eftersom den väger så lite accelerar den snabbt. Eftersom den är kort, låg och lätt är den lätt att förvara och hantera på land. Nelo 520 är väldigt mångsidig och passar de flesta.

Att paddla tältturer med en lätt surfski med ömtåligt underliggande kolfiberroder är egentligen helt ofunktionellt, risken för haveri är stor. Att paddla en för ändamålet specialutvecklad VKV med nästan 100 års förfinad anpassning till vår steniga miljö är klokare och bättre, men Nelo 520 är väldigt rolig att paddla och vi vill prova hur den fungerar på en tälttur. Packningen är rejält minimalistisk eftersom hög tyngdpunkt resulterar i instabilitet.

LÖRDAG 20/8 (DAG 1 AV 3)

Vi sjösätter efter lunch lördag eftermiddag och glider österut. Solen skiner då och då mellan molnen.

Dricksvattnet har vi bortom styrpedalerna. Mat och utrustning i en liten påse på akterdäck. I princip ingenting onödigt är med, möjligen med undantag av ett extra roderblad (..?..).

Inom vandring är Ultralight (UL) och Super Ultralight (SUL) vedertagna begrepp. Med den packning vi har tror jag vi närmar oss Nanopaddling (kom ihåg var du hörde det utrycket först!).

Norrpada och Röder

Vi passerar Vidinge och sätter kompasskurs mot Norrpada. Motvinden är jämnsvag och inget problem, men himlen har ändrat färg. Allt är grått. Jag ser inga konturer av moln.

Det finns inget att sikta på, jag håller därför koncentrerad koll på kompassen. Den sydliga motvinden ökar till fläktande. Jag tittar på klockan. Vi bör vara framme inom några minuter. Himlen är ljusgrå och havet mörkgrått. Varför ser vi inte öarna?

Något mörkt framträder sakta över horisonten. Det har formen av en ö, men varför så mörk?

Blicken letar efter andra öar längs den grå horisontlinjen. Sakta dyker de upp som grå skuggor mot himlen. Hur ligger de i relation till vädersträcken och varandra?

Jag hittar vår position på kartan och fortsätter koncentrerat leta mig fram, ö efter ö. Det är krävande eftersom jag samtidigt måste hålla koll på var vi är i relation till de grund som finns i området. Kör vi på en sten kan rodret skadas. I värsta fall kan det slås in i skrovet och punktera farkosten.

Det är uppenbarligen dimma. SMHI hade tidigare varnat för det, men jag har inget minne av att dimma fanns med i de senaste prognoserna, däremot fanns följande text att läsa i SMHI-appen: ”god sikt om det inte regnar”. Det är väldigt tät dimma och regnar inte. Det är märkligt eftersom det blåser. Vinden ökar dessutom.

Prognosen var 8-10 m/s när vi lämnade fastlandet. Det fläktar nu märkbart, men det blåser inte riktigt 8-10 m/s ännu. Kanske 5-9 m/s. Det är ovanligt med vind och dimma samtidigt.

Vi är inställda på att ta oss vidare ut till Röder och gärna längre. Vinden borde sopa bort dimman när som helst. Vi fortsätter mot Röder.

Dimman tätnar

Jag försöker hålla blicken på kompassen större delen av tiden, men vågorna växer och får mig gång på gång att gunga till lite för mycket. Vi bör nå Röder på en timme. Allt är grått. Det finns inget ovanför horisonten att fästa blicken på, därför stirrar jag på kompassen.

Det går vita gäss här och där, vågorna slår in snett framifrån höger. Vågbrytaren på fördäck föser undan slasket, men surfskin gungar ofta för mycket för att jag skall klara av att titta så mycket på kompassen som jag vill. Blicken växlar mellan vågorna och kompassen. När blicken landar på kompassen måste jag ofta korrigera riktningen för många grader. All min kapacitet går åt till att ha koll på kompassen och då och då på vågorna.

Jag ser på klockan att vi när som helst bör vara framme. Men vi ser ingenting. Bara ljusgrå färg över horisontlinjen och mörkgrå vågor med vita gäss under horisontlinjen. Långt borta tycker jag mig många gånger se land, men de mörka konturerna visar sig gång på gång vara vågor som ändrar form och försvinner.

Blicken fortsätter att borra i kompassen samtidigt som kroppen pumpar fram kajaken. När det gungar till tittar jag upp och skärper till paddeltekniken, men ju längre tid jag koncentrerar mig på vågorna, desto mer avvikter siffrorna på kompassen från 120 när jag tittar ned.

Plötsligt ser vi något stort framför oss som är aningen mörkare grått än resten av himlen. Det måste vara en ö. Efter exakt 90 sekunder är vi framme. Men vi vet inte var.

Klipporna sluttar och vågorna rör sig i strandlinjen. Att kliva iland ser både svårt och farligt ut. Vi fortsätter.

Vi skymtar en annan ö till vänster. Den verkar högre. Vi paddlar dit. Efter en liten stund vänder sig Karin om. Förvånat säger hon att hon inte ser ön vi paddlat ifrån. Jag tittar bara rakt fram och på kompassen.

Vi hittar ett riktigt dåligt ställe att kliva iland på, men gör det bästa av situationen. Det är grunt, stenigt och ganska fint.

Långsamt och koncntrerat lyfter vi försiktigt iland dricksvatten, paddlar, packning och surfskis över hala stenar och upp på sluttande hällar. De akrobatiska behoven överstiger förmågan, kroppen är stel, men vi tappar inget och vi halkar inte.

Vi får iland Nelosarna utan att orsaka minsta repa. De får vila i en stor stenfri säng av gräs.

Sova eller paddla vidare?

Vi går en promenad för att få upp värmen. Det är bara 14 grader i luften. Vi har perfekt komfort i våra surfskikläder när vi paddlar, men vi svalnar båda två under den långsamma ilandstigningen.

Det är en vacker ö med stora lila ljungbuskar och klippor klädda med tjocka otrampade lavar. På andra sidan ön hittar vi en betydligt enklare ilandstigningsplats, men ingen surfskisäng av gräs.

Ibland lättar dimman lite, inte så vi ser ön intill, men vi ser var solen är. Några sekunder senare är det lika jämngrått igen. Vi väntar. Om dimman släpper paddlar vi vidare.

Vi hoppas nå Stora Vitkobben, men överfarten dit är för lång och ön för liten för att jag skall våga ta sikte på den i dimman. Vi ser fortfarande inte ön vi kom ifrån. Jag gissar att den är ca 200 meter bort. Vi vet exakt åt vilket håll den ligger, men vi ser inga konturer av den alls (dagen efter ser jag på kartan att den bara ligger 150 meter bort).

Tiden går, snart går solen ned. Vi sätter upp tältet på en klippa nära kajakerna och klär av oss för att tvätta oss i havet. Under kläderna är jag helt torr i rumpan. På fötterna och på överkroppen är jag fuktig, men inte blöt. Kläderna fungerar otroligt bra. Man behöver inte vara blöt i en surfski, allt hänger på klädseln och att man är noggrann när man klär sig.

Vi ser fortfarande inte ön vi kom ifrån, men vi är på land och har allt vi behöver.  Vi behöver inte veta exakt var vi är. Det reder vi ut i morgon.

Senare på kvällen försvinner dimman. Det är svårt att tro att vi är på samma plats. Allt ser nu helt annorlunda ut. Vi ser några öar omkring oss. Om vi är där jag tror vi är är det bara 150 meter till ön vi kom ifrån. Nu ser vi den hur tydligt som helst och det är svårt att föreställa sig att vi inte kunde se den alldelles nyss.

Hillebergs nya uppdaterade Anjan 2 modell 2017 fungerar utmärkt på klipporna och tar väldigt lite plats i packningen. Det påminner mycket om det Hilleberg Nammatj 2 jag hade på min 204 dagar långa Skandinavien-runt-paddling 2001, men väger betydligt mindre. Jag tycker kupoltält väger för mycket för den här typen av turer, därav valet av tunneltält.

På natten tror smhi att det inte skall regna. På natten regnar det.

SÖNDAG 21/8 (DAG 2 AV 3)

Vi vaknar till grå himmel. Sikten är nedsatt, men inte dålig. Prognosen är svag vind och regn. Vi tar det lugnt. Fixar kaffe. Hänger upp kläderna på vädring. Tittar på kartan. Flera korta regnskurar får oss att avvakta. Prognosen visar 14 grader i luften i princip dygnet runt.

Efter lunch river vi tältet, sätter på oss surfskikläderna, sjösätter noggrant utan att skrapa kajakerna och tar kurs på Stora Vitkobben.

Det är vi, havet och kompassen.

Stora Vitkobben är en mycket speciell ö. Den finns t.ex. inte med på de flesta kartor och är svår att nå eftersom den ligger långt ut (längre österut än Svenska Högarna). När sälarna inte kan föda sina ungar på isen, många vintrar är det för lite is, föder många sina ungar på Stora Vitkobben. Många dör. Därför ligger ofta döda sälar spridda över ön. Det ger mat till havsörnar m.fl. djur. För att inte störa sälarna får man bara komma i närheten av ön en viss del av året.

Stora Vitkobben

Så småningom växer den karakteristiska formen fram som en skugga långt borta vid horisonten. Vi kommer fram och kliver iland. Det stora sjömärket på toppen är märkbart sargat av väder och tid. Det kommer snart att blåsa sönder fullständigt.

Karin är lite kinkig med val av lunchplats eftersom hon tycker det är osmakligt med lukt och utsikt över döda sälar, men vi hittar en plats i lä som blir godkänd.

..en drake..?

en rovfågel landar på båken

de som tog oss hit

Vi går ett varv runt ön innan vi paddlar IN till Söderarms skärgård i regn. Det är inte dimma, men nedsatt sikt på grund av regnet. Det är nästan vindstilla, men mjuka vågor skapade av gårdagens vind gungar försiktigt in från havet.

Bortsett från regndroppsringarna är vattenytan slät. Jag mår lite illa av att gunga runt på en vattenyta som saknar tydliga visuella referenser. Blicken borrar nästan genom kompassen. Överfarten är 17 km. Det finns inte utrymme för slarv.

Karin, som är en mycket kapabel paddlare, surrar runt hit och dit som en mygga. Hon är antagligen understimulerad av stiltjen och brist på visuella intryck. Hon småsurfar lite på dyningen och dyker upp här och var i mitt synfält, vilket gör att jag börjar anpassa min kurs för att undvika kollision och det får oss ur kurs.

Till slut lyckas jag få henne att förstå att om vi skall komma exakt dit vi vill måste hon hålla sig vid sidan av mig och lite bakom. Aldrig nära eller framför. Vi fortsätter med min blick borrande i kompassen.

Några sälar vilar på ett skär. De hasar ned i vattet och dyker sedan upp här och där runt omkring oss. Deras karakteristiska blandning av nyfikenhet och rädsla resulterar som vanligt i ett fantastiskt skådespel.

Under lång tid inbillar jag mig att jag ser öar vid horisonten. Jag vet att regnet sänker sikten så pass mycket att vi omöjligen redan kan se öarna, men hjärnan leker för fullt och skapar en stor mängd ständigt föränderliga visuella hypoteser.

Till slut är vi överens om att vi ser öar och de är exakt där jag förväntade mig att de skulle vara i relation till vår riktning.

Innan vi ger oss in i ömyllret ser jag till att positionera oss exakt på kartan så vi har koll på alla grund i förväg.

Vi kliver iland på en slät klipphäll, lägger våra Nelo 520 stabilt på en stenfri säng av gräs i lä för morgondagens vind, reser tältet, tvättar oss, tar på landkläderna och äter middag.

MÅNDAG 22/8 (DAG 3 AV 3)

Solen värmer och sikten är god. Vi tar en lugn frukost med tre koppar kaffe. Plockar lite med prylarna. Äter lunch och ger oss iväg.

Det blir en fin dag, men lätt och därför lite långtråkig. Vi kliver i land söder om Kapellskär där vi startade och åker hem. När vi är hemma väger vi våra packpåsar. Min väger 3 kilo, Karins väger 3,5 kilo.

Tältet, nya uppdaterade Anjan 2, har vi lånat av Hilleberg. Det blir ett inköp av ett sådant när det släpps till försäljning nästa år.

Ännu en fantastisk paddling!


Heldag hos päronen

Har varit heldag hos päronen idag, svinnajs!

Käkade lunch som skulle få de flesta att trilla omkull, rådjursytterfilé som pappa knäppt och råvaror från Gotland. Mmm

Pappa hjälpte mig massa med båten, guld värt!

Tömde den på massa båten och pallade upp den så regnvatten mm kan rinna bak bra


Sådär

Namnförslag? Jag måste döpa skutan till nåt bra. Vad?


Körde sen intervaller nere på klubben med gänget. Körde massa chins sen och var stark.. Fint!

Nu hemma sen ut till Älgö en sväng,
Marre



Tisdagsrace och sliten i kroppen

Tisdagsrace nu ikväll och en rätt så behagligt trött Martin var vid startlinjen. Tommy körde dubbel med en kollega, Elis var där, Wangler och Stenbergh körde en racing-k2a.

Starten gick, kaotiskt som vanligt. En fiskare hade sin lina ute efter några hundra meter som vi alla trasslade in oss i. Hanna fick bada för att få loss den från hukkanen. Jag Elis och Wanglers båt var loss och körde tillsammans hela pålsundet där Elis sen släppte. Jag och K2an körde sen tillsammans hela Kungsholmen runt och ända till canadensarbryggan några hundra meter innan mål där jag körde en fartökning, tog innerkurvan, de fipplade med nåt och jag kunde lunka i mål rätt slut men inte helt död.

Hela varvet runt så turades vi om att ligga först, gick ganska snabbt tror jag men hade min vana trogen ingen mätare på mig. Varvet kanske är 10 km, lite mer?

Väldigt fin kväll!


Resultaten 


Jag. Vet inte riktigt vad jag gör men det är en slags selfie. Inspirerad av alla modebloggar..

Nu käk, 

Massa tonfisk, krossade tomater och ris. 


Mums!
M