Patrik Törner

Patrik Törner har i grunden en journalistexamen från Mittuniversitetet. Idag driver han företag inom bygg- och mediebranschen. Han har en bakgrund som elitspelare och tränare inom volleyboll och beachvolley men har de senaste åren börjat intressera sig för cykel, längdåkning och löpning. Patrik kommer att skriva om träning och om att få ihop livet med familj, arbete och husrenovering.

Vasaloppsgym har blivit knägym

De senaste veckornas stora mängd padel(tennis) har gjort att mina knän inte mår så bra. Det högra är inte alls på humör. Det gör lite ont hela tiden och böjer jag med belastning ilar det i halva kroppen. Så nu har vasaloppsgymmet fått ge plats åt knärehab. Vi får väl se hur det går att springa blodomloppet om en dryg vecka. Gropen extrem gick ju bra i helgen men nu efteråt är knät stort och gör ont.

  
Det är soligt och fint i alla fall.


Gropen Extreme i Uppsala

Igår lördag sprang jag gropen extreme i Uppsala. Vi bor ganska när sunnerstagropen där tävlingen var så vi behövde inte krångla med bil utan kunde gå till starten. Kanonvädret gjorde att det blev en riktigt lyckad familjedag. Ungarna körde barnbanan. Jag sprang 6 km-banan tillsammans med min svåger. Jag hade som vanligt inga  seriösa planer på att slå honom, han är ju alltid snabbare än mig. Men inte igår. Jag har tränat betydligt mer än honom efter Vasaloppet plus att de har flyttat i veckan så det har nog blivit lite si och så med mat och sömn. Hur som helst, Johan stack ifrån direkt i första backen (som vanligt) men efter de två första upp och nedförsbackarna kom jag ifatt honom på platten. Jag blev väldigt förvånad men tänkte väl att vi får se hur länge det varar. Om jag kunde hänga med länge kanske jag kunde plåga mig på slutet. Men efter två km strulade det lite för Johan på ett hinder och jag sprang ifrån honom och sedan sågs vi inget mer. Även om han inte tog så hårt på detta och kanske inte gav allt med tanke på yttre omständigheter kändes det ändå bra att för en gångs skull få komma först. Jag kollade i resultatlistan och det ser ut som om jag hamnade på en 49:e plats av ca 400 startande, känns ok. Ändå tog jag det ganska lugnt eftersom jag inte visste hur banan var och vilja hinder som skulle komma. Är det samma bana nästa år går det att springa snabbare.

   
Gott om folk i gropen.

 
Före start, tyvärr har jag ingen efterbild.

   
Fältet blev utspritt men det var bra för då blev det ingen kö vid hindren.

 
På väg hem efter. Arvid var lite missnöjd att han bara fick köra barnbanan, han ville köra 3,5 km. Nästa år får det bli den för honom.


Bra intervaller

Idag har det varit stressigt på jobbet och sedan när jag kom hem kastade jag i mig en omelett. Sedan var det dags för intervaller med LK Tights. Vår löpgrupp består för tillfället bara av två löpare, jag och Erik. Tobbe är sjuk (förkyld) och Linnea ska satsa på beachvolleyn den här sommaren, med SM som mål tror jag. Vi två tappra gjorde i alla fall så gott vi kunde. Det kändes segt på uppvärmningen men sen när vi körde 3 st 4-minutersintetvaller och avslutade med en 8-minutersintetvall var både mina lungor och mina ben helt plötsligt pigga. Erik hängde med på den första intervallen men på resten drog jag ifrån. Helt plötsligt tänds hoppet igen om att klara blodomloppet under 45 minuter.

  
Hemma igen efter träningen och en helt vanligt bild hemma hos familjen Törner, det är bar över som gäller, Arvid i bakgrunden går självklart i pappas fotspår.


Sprang 12 jobbiga kilometrar

Under söndagen var det dags för lite träning igen efter två dagars vila på raken. Jag kände mig konstigt nog väldigt seg men det kan nog bero på att det varit lite körigt på fredagen och lördagen (därav vilan från träning, jag hann helt enkelt inte).

Hur som helst körde jag och Erik 2 km uppvärmning och sedan blodomloppsbanan som är 10 km. Tanken var att vi skulle pinna på lite men utan att förta oss glida in lite snyggt en bit under 50 minuter. Redan efter 2 km kändes det dock som att det skulle bli sjukt jobbigt att ens ta sig under 50 min. Efter halva banan kommer en längre backe på 600 meter. Efter den kändes faktiskt lite bättre. Sedan på sista kilometern är det en backe på cirka 300 meter som är riktigt brant. Där brukar Erik alltid springa ifrån mig men nu höll jag i och hängde på. Kändes bra mentalt inför blodomloppet. Jag stannade klockan på drygt 10 km och tiden 49:50. Inget att skryta med med tanke på hur jobbigt det var. Nu blir det till att få upp farten men lite mer intervaller. Tyvärr känns sub 45 långt borta just nu. Men förhoppningsvis var det bara en tillfällig svacka idag.

   
 
Sitter och försöker få ihop veckans träningar. Det brukar alltid bli någon ändring eftersom jag ibland måste ta bilen till jobbet om jag har kundmöten. Då försvinner ett cykelpass.


Det tar sig – sakta men säkert

Så som dagarna ser ut nu för mig och min familj är det svårt att hinna med mer än 5-6 timmars träning i veckan. De veckor jag kan träna flera dagar till och från jobbet ökar så klart träningsdosen en hel del men många dagar har jag inbokade  kundbesök och då behöver jag oftast bil. Den här veckan har det varit så varje dag. Jag har ändå hunnit köra vasaloppsgym två gånger på lunchtid samt även kört ett intervallpass löpning en kväll den här veckan.

Idag på lunchen blev det dessutom 1 timme padel med min kompis Per. Vi spelade mot min chef Johan och kollegan Fredrik. Vi vann den här gången också men det var tajtare och vi förlorade ett set.

  
Det känns som om det ändå går framåt. Jag märker det både på rullskidorna och på löpningen. Stakningen går bättre och jag orkar staka i fler och längre uppförsbackar. På löpningen är pulsen lägre vid samma tempo som tidigare. Det känns också bättre (mindre jobbigt) när jag ligger på ett lite högre tempo. Nu är det bara att hålla i detta och se till att hålla hälsenan och armbågen i bra form så ska det nog gå att komma under 45 minuter på blodomloppet. Men det kommer definitivt att bli sjukt jobbigt.


11 km med intervaller

Idag var det soligt och fint på träningen. Vi sprang 11 km där 4 km uppdelat på 1 km åt gången var intervaller i ca 4:15-tempo. Sedan avslutade vi med en längre backintervall, samma backe som avslutar blodomloppet i Uppsala. Målet är ju att springa blodomloppet under 45 minuter. Flåset känns hur lugnt som helst. Däremot är benen lite sega samt att det börjar kännas i höger hälsena igen, samma som förra året. Jag får se hur jag gör med detta. Vi ska träna på tisdag igen, backintervaller, om det känns värre efter det måste jag nog hitta på en plan-b inför blodomloppet.

   
Rosig om kinderna och spänniga killar i bakgrunden.

 


Nu är det helg!

Jag säger som min vän Kjell: ”Helgen är helig!”

Idag blev det återigen rullskidor till och från jobbet. Jag har lite känning i vänster armbåge som jag inte vet hur jag ska tolka. Jag har funderingar på att skaffa rullskidstavar med dämpning, typ Staffanstaven, men jag ska fundera lite först och göra lite marknadsundersökningar på nätet innan jag bestämmer mig. Annars blir det full fart imorgon. Min fru Emma ska skriva högskoleprovet så det blir min och sixtens första heldag själva. 

På söndag blir det löpning med LK Tights. Lutar åt intervaller.

   
  
Det blir blött och smutsigt med rullskidor när det regnar. 


1 mil med tröskelinslag

Idag sprang jag med vår löpgrupp LK Tights. Det blev en mil med 3 tröskelintetvaller på 1-2 km var. Det kändes helt ok men jag hade ätit lite tajt inpå så maten satt lite högt upp i halsen. En annan sak som jag måste bli bättre på är uppförsbackar. På platten kan jag ligga och nöta och springa energieffektivt men uppför blir jag stum väldigt lätt. Får väl helt enkelt köra mer rena backintervaller för att vänja benen.


Hade ingen kamera med mig så den här bilden är från i vintras och det sista längdpasset inför Vasan.


Drygt 2 mil rullskidor

Idag körde jag lite över två mil på rullskidor. Det kändes väldigt bra i flåset och musklerna. Det gjorde dock lite ont i vänster armbåge men jag hoppas att det är lugnt.

Den här veckan blev det fem timmar effektiv träning. Det känns ok men jag måste se till att få lite bättre disciplin så att jag kan komma upp mot 8 timmar. Det blir nog lättare när det blir ljusare på kvällarna nu.

  


Sixten och jag tog en morgonrunda

På lördagsmorgonen stack Sixten och jag ut på en liten runda. Tanken var att det skulle bli en mil men efter 5 km började Sixten tröttna så vi tog en genväg hemåt så det blev 7 km i stället. Det känns bra i benen när det är lite uppför när man ska skjuta en vagn framför sig.

  


Vasaloppsgym nr 2 check

Nu har jag kört veckans andra vasaloppsgym med övningar för att bli starkare i bål, axlar och armar. Jag brukar även köra lite ben också. Det känns att jag blir starkare, jag kör 3×12 på alla övningar och jag har börjat lägga på mer vikt på alla moment så det känns bra. 

Igår kollade jag i min träningsdagbok som jag började skriva i för tre veckor sedan. Jag ser att jag dessa veckor bara ligger på ca 5-8 procent högintensiv träning av mina drygt sex timmar i veckan. Det måste jag ändra på. Jag tror att jag kan/borde ligga runt 15-20 procent högintensivt med sex timmar träning i veckan. Men men jag stressar inte. Viktigaste är att ha kontinuitet och hålla i minst sex timmar i veckan med pulshöjande aktivitet. 

  


Racercykel-onsdag

Idag är det racer till jobbet som gäller. Planen var att gå upp extra tidigt och få en längre tur till jobbet men det blev inte så. Det fick bli närmsta vägen. Jag får ta en lite längre runda när jag ska hem i stället. 

Annars känns det ganska bra. Det är dock lite trixande att få ihop mer än sex timmar träning per vecka. Tar man sovmorgon någon dag kommer man efter. Jag har sprungit några gånger till och det känns bra i flåset men segt i benen. Jag hoppas att det kommer bli bättre annars kan jag kanske inte köra löpintervaller.

  
Cykel på kontor.


Premiärrunda med fru och Sixten i joggingvagn

I morse, trots långfredag, tog jag, Emma och Sixten en liten runda med nya vagnen. Det var mysigt. Vi sprang 2,5 km Sixten somnade snabbt. Sedan stannade Sixten och Emma ute i trädgården och pysslade lite medan jag sprang 5 km till lite snabbare. Det känns rejält i vadmusklerna nu. Kan bero på att jag gymmat mer den senaste tiden. Känns lite så där men borde inte vara någon fara.

 
Lilla Emma och långa farbrorn.  
 
Sixten tar det lugnt.


Rullskidor och benböj

Idag är det halvdag och solen skiner! Tog rullskidorna till jobbet i morse. Solen sken men det var lite halt på vissa ställen så man fick ta det lite försiktigt. Nu blir det full fart på kontoret till ca kl 13 sen är det påsk.

  
Igår körde jag benböj på gymmet för första gången på 7 år. Jag har haft problem med ett knä efter en skada jag drog på mig under ett träningsläger i Spanien våren 2008. Det var på den tiden jag satsade på beachvolley. Det dumma var att eftersom jag var så pass bra tränad inför den säsongen och kände mig stark spelade jag hela säsongen trots knäskadan. Det gjorde det hela mycket värre och jag lider av det än idag. Nu är det nästan bra, i alla fall så pass att jag vågade köra lite lätt benböj. Det kändes stelt och tungt. Tekniken är inte på topp. Men jag fick inte ont så det är positivt.

Nu under påskhelgen ska jag försöka få in lite extra träning. Kanske kan det bli en premiärtur med joggingvagnen.


Kutat 1 mil

Det ser ut att bli blodomloppet och gropen extrem för min del i maj. Blodomloppet springer jag med mina gamla volleybollkompisar i LK Tights och gropen extreme blir med familjen. Så nu är det bara att börja springa. Efter förra blodomloppet, där jag tyvärr fick stryk av Erik med 4 sekunder, på en tid av 46:20 sa jag att nästa år ska jag under 45:00. Om det ska gå krävs det en hel del löpning från och med nu. Största hotet mot att klara 45 minuter är att jag blir skadad och/ eller får ont i hälsenorna. Förra året fick jag det när vi körde intervaller inför loppet.

Hur som helst kändes det bra idag. Flåset och pulsen var lugnt men det kändes i benen mot slutet.

   
Lerigt på vissa ställen i skogen.

 
Inte mycket kvar av hemmaspåren.

   
Sprang förbi badplatsen.

 
Här kommer start och mål vara i gropen extreme.

   
 
Hemmabacken är fortfarande öppen. Hyfsat folktomt.

   
Big jumpet.

 
Hemma igen.


Rullskidspremiär

Idag blev det rullskidor till jobbet. Första gången sedan i höstas som jag kör rullskidor. Det märks att vinterns övningar i Stakmaskinen har gett resultat. Det kändes oförskämt bra att staka. Totalt blev det två mil i lagom fart (låg A2). 

   
 
Det har varit kanonväder idag vi får se om det håller i sig.

  
Igår körde jag vasagym igen. Kändes bra efteråt men lite segt i benen i benpressen.


En vecka efter Vasan

Nu har det gått en vecka sedan Vasaloppet. Det finns fortfarande fina skidspår i Bålsta men jag har bestämt att det är färdigåkt för den här säsongen. Nu blir det lite lugnare i några veckor. Vi ska fixa en del hemma. Men jag kommer ändå att hålla igång. Härom dagen försökte jag summera förra längdsäsongens träning. Om man räknar med att säsongen går från Vasaloppet-Vasaloppet blev det blygsamma 126 timmar totalt. Jag har tyvärr dålig koll på hur träningen fördelat sig på olika grenar och intensitet. Så det är svårt att göra någon utvärdering. Men över ett år rör det sig om 2,5 timmar i veckan. Spontant känns det som om det under gör många veckor inte varit någon träning alls för att andra veckor vara mer.

Nu tänker jag få bättre koll och också betydligt fler timmar det här träningsspåret. Jag siktar på att komma över 300 timmar, men då kommer jag även att räkna in all jobbcykel-pendling som ibland kommer att vara väldigt lugn de gånger jag inte tänker duscha på jobbet. För att ha bra koll på allt sks jag testa en träningsdagbok. Jag hittade en på nätet som jag tror på. Den är inte online utan ett hederligt excel-ark som kommer från orienteringen och ser ut som på den gamla goda tiden när funktion var viktigare än utseende. Det går säkert att hitta enklare/bättre alternativ men efter att jag gjort lite modifiering så tänker ändå testa denna.
  
Excel-filen har flera bra kolumner som gör att jag lätt kan hålla koll på vad jag gjort.



Spelade padel mot chefen

  
Jag vet att det inte har något med de sporter som vi normalt utövar här på multisportbloggen men jag tror att det är bra med omväxling. I dag på lunchen blev det en timmes padeltennis. Padeltennis har alltså inget med vatten och kajaker eller kanoter att göra utan är en racketsport. Det är sjukt kul och man spelat dubbel så det är väldigt socialt. Sporten är lite som en blandning av tennis och squash. Sporten är relativt ny i Sverige men har blivit väldigt populär. Om man ska vara lite elak känns det lite som om den fortfarande domineras av avdankade elitspelare från tennisen. Det ändras säkert med tiden. Man skulle också kunna säga att padeltennis är nya golfen, om man tittar på utövarna. Eftersom jag själv jobbar som säljare passar jag väl in i fördomen om padeltennisspelaren. Hur som helst är det kul och en bra sak är att mina knän kändes hur bra som helst. Kan väl även nämna att chefen fick stryk i tre set.

http://www.youtube.com/watch?v=UCmUO31QhYc&sns=em

Så här ser det ut när ”proffsen” spelar.


Känner mig ganska pigg

Jag kunde inte hålla mig längre än till på tisdagen. Jag hade egentligen inga som helst planer på träning idag tisdag. Men efter att vi lagt barnen och jag plockat undan i köket samtidigt som jag lyssnade på Jonas Lundqvists nya platta fick jag feelin och gick ner i källaren och drog i 30 minuter medan jag lyssnade klart på skivan. Jag kände mig lite öm i vänster armbåge men annars hyfsat pigg.

   
 Jonas Lundqvist var trummis i göteborgsbandet bad cash quartet på 90-talet. Nu kör han solo och man kan väl kalla musikstilen för pop. Här är en låt som jag gillar. Jag tror också att Jonas är före sin tid med sin frisyr. Den kommer att komma tillbaka om några år.

http://youtu.be/VA85_mo0zUM


Funderingar kring Vasaloppet 2016

Jaha, då har jag åkt mitt andra Vasalopp (jag har även åkt öppet spår en gång). Jag har tänkt en hel del kring detta lopp och min längdåkning och kommit fram till vissa slutsatser. Men jag börjar med söndagens lopp. Förra årets vasaloppsresultat hade gett mig en startplats i led 6. Jag har hela tiden haft som ambition att försöka seeda upp mig till led 5 men så som vintern sett ut med lite snö och inställda lopp i kombination att jag har en familj som ju så klart är viktigare än att prestera på Vasaloppet har det inte blivit något seedningslopp för mig den här säsongen. Trots det hade jag som mål att slå min placering 5600 från förra året. 

Tanken var att min bror och min mamma skulle följa med upp och serva under loppet men min bror blev sjuk så vi fick lämna honom hemma.

På söndag morgon var vi vid starten strax efter kl 5 men redan då var det lång kö till startfållan. När jag la ut skidorna gjorde jag det i sjätte raden och något till vänster om mitten. När starten gick kändes det lite segt och till en viss del oroligt eftersom jag varit förkyld de senaste två veckorna. Men från led 6 är det lugnt tempo i backen. Det verkade dock som om det gick betydligt snabbare i den högra delen av backen eftersom det kom led 7-åkare som åkte förbi. Detta stämmer nog också för jag skulle uppskatta att jag startade runt 5600 och Smågan passerade jag på plats 6300. För min del gick det inte att åka snabbare till Smågan eftersom det var kö i alla spår. 

Men efter mångsbodarna började det att glesas ut och i backarna upp mot Risberg matade jag på lugnt och metodiskt medan många hade det kämpigt och i Risberg var jag på plats 6000. Det var ganska jämnjobbigt och jag låg på så mycket jag vågade. Pulsen och flåset var aldrig något problem utan det var muskulärt som kroppen började säga emot. I gopshus kom en liten vägg som jag ändå ganska snabbt med hjälp av Coca-Cola och en vaniljgiffel kunde mota bort. Jag fortsatte att plocka placeringar hela vägen till eldris men när jag där insåg att jag inte skulle slå min placering från förra året tappade jag lite mentalt. Jag hittade en bra rygg som jag valde att lugga bakom tills det var 2 km kvar. I mål slutade jag på plats 5956 .

Så här efteråt känner jag mig ändå ganska nöjd med min prestation. Det var jobbigt hela tiden men jag bet ihop och matade på så gott jag kunde. Från eldris blev jag lite bekväm och slog av lite på farten vilket jag inte är helt nöjd med.

   
 
400 meter kvar.

Efter målgång stötte jag på Staffan Larsson som vunnit Vasaloppet en gång och dessutom (vad jag vet) var den första som körde loppet utan fästvalla. Det var 1994 som Staffan opererat ett knä och han kunde inte diagonala. Så men en extra stav på ryggen stakade han alla 90 km. Han var efter i första backen men kom ifatt på myrarna. Sedan la han in ett ryck och ledde loppet länge men kroknade på slutet. Han var absolut före sin tid.

  
Staffan Larsson bjöd på saft, stort!

Efter att jag varit och duschat såg vi Måns Zelmerlöws målgång. Kul och se att han tagit ut sig rejält. Publiken jublade men Måns stakade hela vägen in i mål med dimmig blick.

  
Måns Zelmerlöw med tunnelseende.

Ja nu har jag alltså åkt det riktiga Vasaloppet två gånger. Det har varit kul. Och jag ser mig själv som en medelmåttig motionär. Med min idrottsbakgrund som volleybollspelare på elitnivå med junior-landskamper i bagaget känns det lite konstigt och trist att vara en motionär som ”bara” tar sig mål. Jag vill vara mer och bättre. Efter förra årets Vasalopp sa jag till mig själv att nästa år då ska jag vara mycket bättre. Det blev inte så. En anledning kan ju såklart bero på att vi fick vårt tredje barn i sommar. En annan kan vara att jag är lat och har lättare att träna om jag ingår i ett lag. Men när jag stod på starten i berga by i söndags i led 6 kände jag oerhört starkt att jag inte ville stå i led 6. Jag vill längre fram. Den känslan ska jag ta med mig varje dag som det vankas träning. Jag vet att jag inte kommer att göra stordåd i Vasaloppet men jag vill se var min gräns går på riktigt. Det kanske tar stopp i led 4 eller redan i led 5. Det kanske aldrig blir så att jag står på startlinjen en söndag i mars med målet på medalj. Men jag vill ändå veta om det med riktig träning kan bli så. 

Så med bra planering (mycket träning till och från jobbet samt stakmaskin i källaren), en förstående fru (Emma du är bäst) och rätt motivation (påminna mig själv om att jag inte vill stå i led 6) ska jag ge detta en seriös chans. För mig blir det mycket roligare då.


Testat skidor

Då var det testat, vallat och klart för morgondagen. Spåren i första backen och på startomtådet kändes sega idag. Men temperaturen låg strax över noll så det var nog förklaringen. Det ska bli kallare så jag tror att det blir ok imorgon. Får se hur mycket snö deg kommer bara.

Träffade min svåger Johan i tältet vid starten. Han kände sig i bra form. Han startar i led 4 och jag tror faktiskt att han har chans på medalj. För min del är målet topp 5000.

   
    
 
Fästet klart för imorgon. Alltid svårt att veta hur många lager man ska lägga. Jag behöver ju ha fäste annars orkar jag inte men samtidigt är jag livrädd för att ha dåligt glid uppe på myrarna.


På plats i Sälen

Igår kväll kom vi upp till Sälen. Vi bor i kläppen så det är nära och bra. Idag ska jag testa skidorna och röra lite lätt på mig. Samt hämta nummerlappen och äta och dricka. Annars blir det lugnt.

  



Tog cykeln till jobbet

Fick en skön morgontur till jobbet, trots lätt duggregn.  Ikväll blir det packning av prylarna samt fixa lite med skidorna. Tror även att jag ska köra ett lättare på pass på skiergen med några korta intervaller bara för att hålla igång kroppen och hjärtat. Sedan blir det lugnt på fredag och resa till Sälen. På lördag blir det lite skidtester och några stakintervaller. Jag känner nog lite på startbacken också.

   
 
Inte så mycket vinter kvar i Uppsala.


Kvällspass i snabba hemmaspår

Ikväll blev det 12 km i hemmaspåret. Det är lite tunt på vissa ställen. Och det blir extra svårt med en dålig pannlampa när man bara ser en meter framför sig. Det här var första passet sedan den ofrivilliga förkylningsvilan som jag åkte på uppe i klövsjö. Jag var lite orolig för hur det skulle kännas men det kändes helt ok så det var skönt. Tanken är att köra ett pass på torsdag igen och sedan ett lätt lätt pass på lördag i samband med lite skidtest uppe i Sälen.

   
 
Trots att det bara är 400 meter till spåret tog jag bilen. Jag är lite nojig med att gå på asfalt och grus med pjäxorna. 

  
Lite skidvård när jag kom hem. Jag vet ännu inte vilka skidor jag ska köra på under Vasaloppet. De nya känns rappare och snabbare men jag har inte hittat rätt med fästvallan på dem ännu. 

  


Hemma igen

Det blev en trevlig vecka i klövsjö med familjen. Det sura är att vi alla varit/är lite småsjuka. Alla barnen hade några dagar med feber och själv blev jag rejält förkyld och hängig mot slutet av veckan. Så det har inte blivit så många pass som jag hade tänkt. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska lägga upp den här veckan fram till söndagens Vasalopp. Jag är osäker på vad som är bäst. Känner mig fortfarande hängig och vet inte hur kroppen kommer att svara på ansträngning. Jag tar det lugnt imorgon måndag så får jag se hur jag känner mig på tisdag.

   
Matpaus i Ljusdal på vägen hem.

 
Mina Nordica racingpjäxor från 1999. Inte så mycket innersko kvar.

 
Oskar åkte snowboard för första gången och lärde sig snabbt.


Sega skidor, sega spår och seg kropp

Det blev två timmar längd nu på morgonen uppe på fjället. Det var härligt väder och fin natur och böljande spår (först ner i krokar i 4 km och sedan upp i krokar i 4 km).

Jag kände mig mör tidigt. Kämpade i alla fall på så jag fick ihop 2 timmar. Det blir kanske vila imorgon. Får se hur kroppen känner sig.

   
   
Jag tog sittliften upp och ner från fjället.


Morgonstel

Ny dag och nya utmaningar. Det är kanonväder i klövsjö idag. Minus 3 grader och sol. Det som är lite dåligt är att det blåser en del. Trots det ska jag upp till klövsjös spårcentral och köra ett längre pass på fjället. Hoppas att det inte blåser för mycket. 

Jag känner mig lite stel i kroppen men hyfsat pigg ändå. Jag får se hur länge jag kör men jag tänker i alla fall nöta på i över två timmar (om jag inte blåser bort).

  
Morgonsolen på väg upp.


2 mil på nya skidor

Idag blev det två mil och premiär på nya skidorna. De kändes bra men jag vallade lite för tjock. Jag hade kanonfäste men det kändes som om glidet inte var perfekt. Det högg lite ibland. Imorgon blir det långpass. Jag siktar på att genomföra ett pass på minst två timmar.

   
 


Sista rycket inför Vasan

  
Nu blir det en vecka i klövsjö med familjen. Det kommer bli full fart i backen och i spåret. Idag var första dagen. På förmiddagen var jag och grabbarna i backen medan Emma var hemma med Sixten. På eftermiddagen stack Emma ut med Oskar i backen. Sixten Siv i vagnen och Arvid vilade och jag vallade. Sen blev det 15 km i elljusspåret här nere i klövsjö. De andra spåren finns uppe på fjället och dessa får jag kanske testa imorgon.

Målet med veckan, förutom att njuta av lite ledigt med familjen, är att få ihop många mil i spåret. Men dessa ska vara av lite olika karaktär, ibland kort och snabbt och något pass långt och lite lugnare. Jag ska också försöka köra in mina nya skidor så att, om de känns bra och snabba, jag kan åka på dem i Vasaloppet.

   

 


2,5 mil i spåret

På lördagsförmiddagen körde jag fem varv på den lokala 5 km-slingan. Det är ett öppet fält med spår runt. Spåret är lite avlångt då efter 2,5 km vänder det. Höjdskillnaden i den ena änden är någon/några meter lägre. Idag blev det dock jobbigt eftersom det blåste en hel del. Alltså var det medvind och ”nedförsbacke” och sedan motvind och uppför. Det kändes. Annars helt ok, jag hade dock ganska hög puls under hela passet.

   
Lite trött efteråt.

    
 Man får välja noga när/var man ska göra spårbyte.


Samma gamla vanliga källare och stakmaskin

Det blev ytterligare ett pass i tvättstugan i vår källare ikväll. Kändes bra faktiskt. Det var dagens andra pass eftersom jag körde vasaloppsgym på lunchen också. Trots att jag har missat en hel veckas träning känns det ganska ok ändå. Nu blir det full fart resten av den här veckan samt nästa. Jag tror och chansar på att kroppen hinner vila på en vecka inför Vasaloppet.

  
Jag fick höra, på den här bloggen, av min vän Martin Nordstrand att det är ute med längdåkning. Han verkar ju ha koll så det är väl bara att inse att jag inte hänger med. Men jag tänker att det coolaste man kan göra är att gå mot strömmen! 

En helt annan grej, jag snubblade över bandet Phantogram här om dagen. Sjukt bra (men kanske ute?).

http://youtu.be/28tZ-S1LFok


Första träningen på en dryg vecka

Eftersom jag varit förkyld/sjuk/förkyld hade jag inte tränat sedan i söndags för en dryg vecka sen. På tisdagskvällen var det dock dags igen. Det blev en lugn halvtimme med skiergen. Jag kände mig tung i huvudet och flåsig men ganska stark i kroppen. Jag tog det som sagt lugnt så pulsen blev inte så hög vilket var skönt.

Nu sitter jag i köket och tar igen mig innan jag orkar gå och lägga mig. Jag fyller på med lite energi också!

  


Får nöja mig med led 6

Den här veckan har det blivit noll timmar träning. Det började som en lätt förkylning i måndags men övergick till en riktig sjukdom ons-tors. Nu känns det nästan helt bra så till veckan smyger jag igång igen.

Det som känns lite surt/stressande är att jag hade hoppats på att hinna åka några seedningslopp inför Vasan. Nu hinns inte det med, först på grund av inställda lopp och sedan nu på grund av sjukdom. Så jag får helt enkelt nöja mig med att starta i led 6. Förhoppningsvis gör det att jag får en positiv resa där jag får passera åkare istället för, att som förra året när jag startade i led 5, att bli omåkt.

En positiv sak är att det är lite riktig vinter igen här i Uppsala!

  


Har blivit förkyld

Jag kände i halsen igår kväll och sedan har det gjort ont under natten och varit svårt att sova. Det trycker lite i bihålorna också. Det blir varm dryck på jobbet idag för att lindra lite. Imorgon får vi se åt vilket håll det bär. Hoppas att det inte blir värre och långvarigt. Hur som helst blir det ingen träning idag.

  


Långpass blev bara 45 minuter 

Det var tänkt att jag skulle köra ett längre pass nu på söndagsmorgonen men så blev det inte. Det är bara ett tunt smutsigt snölager kvar i Storvreta kvar nu, inga spår.  Men jag tänkte att det ändå skulle bli ett bra pass med stakning och balansträning. Det var varierad kvalitet på snön, på vissa ställen var det mjukt så stavarna sjönk igenom och på andra ställen is. Det kändes ändå ganska bra men efter 45 minuter så lyckas jag fastna med staven så att trugan lossnar. Det gick ju att trycka dit den igen men den satt för löst och åkte av igen. Så det var bara att ge upp och åks hem. Med tanke på veckans väderprognos med plusgrader och regn är det oklart om det blir något mer träningspass i Storvreta den här säsongen. Tur att det blir en vecka i Klövsjö två veckor före Vasaloppet.

   
    
 
Min stav utan truga.

   
 
Så här ser det ut på vägen upp till storvreta. Ingen vinter direkt.


Stakintervaller

Körde 10 minuter uppvärmning och sedan 10 st maxintervaller på 30 sekunder med 30 sekunder vila. Det gick inte så snabbt på slutet och jag orkade inte maxa riktigt (gav upp lite). Men bra ändå. Jag avslutade sedan med 10 minuter lugnt. Men efter intervallerna var det lugna lite snabbare än vanligt uran att kännas så snabbt eller jobbigt. I morgon bitti blir det förhoppningsvis långpass i spåret i storvreta.

  


Lugnt längdpass i dåliga spår

Det finns fortfarande spår i Storvreta, nästan 2 km, men det är lite sisådär med kvalitén. Hur som helst blev det 90 minuter och drygt två mil ikväll. Jag tog det lugnt men kände mig stark. Det var jobbigast för fotlederna i de sladdriga spåren. Det var gott om folk i spåret.

   
   


5000-meters-test

Ikväll körde jag mitt tredje test någonsin på 5000 meter på skiergen. Mitt första test gjorde jag föra jul och då slutade jag helt slut på blygsamma 21.58. Sedan gjorde jag ett test efter jul då jag gick ut lite för hårt och kroknade vilket resulterade i en tid över 22 minuter. Nu öppnade jag i lagom takt och jag siktade på 21:30. Men ganska tidigt kände jag att jag kunde öka lite så jag låg på en fart som indikerade på en sluttid runt 21:15. På slutet ökade jag ytterligare och sista 500 metrarna drog jag järnet för att komma under 21 minuter. Det räckte inte hela vägen fram utan jag stannade på nya perset 21:02. Nästa gång ska jag öppna lite hårdare så kan jag nog komma under 21 minuter.