Tjena,
Det har väl knappt undgått någon flitig multisportbloggen.se-läsare att jag har en polare som kallas för Lappen och som jag gjort mycket längdskidrelaterade äventyr och haft sjuka (läs: bra) upplevelser med. Nu har Lappen vunnit ett pris som Runners World har, han ska bli proffscoachad med allt vad det innebär till att bli en grym marathonlöpare!
Okej läs artikeln från Runners World här:
Här berättar norrlänningen Johan Korsvik sin historia om hur han blev en vinnare och mycket mycket mer…
Under vintern var det en tävling där man kunde vinna ett silver paket på Running Sweden. Eftersom man är en inbiten löpare, näst intill manisk eller som en psykolog hade sagt, detta är skadligt. Så skickar man in sitt bidrag. Jag kan inte säga att jag är löpningens Oscar Wilde så jag blev givetvis väldigt överraskad när mejlet från Jojje ploppar upp. Du är en av två som vunnit!
Min motivering till varför jag skulle belönas med detta framför er andra läsare var ungefär så här.
” Jag tror att många bra löpare lägger skorna på hyllan när stora förändringar sker i livet. Det kan vara barn, flytt till villa, nytt jobb. Jag slog till med alla tre på ganska kort tid. Plötsligt inser man att söndagens givna distanspass på 120 minuter inte är så givet längre. När man står i dörrhålet och laddar inför 1000-ingar men får hoppa över det till förmån för att torka uppkastad barnmat istället. Då är det lätt att tappa intresset. Jag tror att jag har hittat en bra modell på hur detta kan lösas. Om jag kan hjälpa några få till att fortsätta springa så är jag glad!
Annars vad finns det att säga om mig. Jag heter Johan Korsvik och föddes 1976 i Nacka men flyttade fort upp till Junosuando. Byn är som många andra byar norr om polcirkeln belönade med möjligheten att ha välkommen och välkommen åter skylten på samma stolpe. Där fanns det ett hotell, bensinmack, Ica, konsum och grundskola med bad och gymnastiksal.
Skolgången var under den tiden då grabbar som Gunde, Torgny, Larry sopade spåren med norrmännen. När det var VM tömdes klassrummen på elever och alla samlades i matsalen för att ta del av förnedringen av vårt grannland. Inte så konstigt att man blev skidåkare med den uppfostran. Jag fortsatte med skidorna tills axlarna sa ifrån. Resultaten var väl inte bländande men pokalerna behövs inte gömmas heller.
Efter avslutade studier blev det Stockholm och löpningen började bli en större del av mitt liv. Det fanns väl ingen större målsättning med springandet än att trimma magrutorna inför badsäsongen. Men ju mer jag sprang desto roligare blev det och jag började springa lite lokala små lopp. För ett par år sedan var jag med i Fjällräven Classic. Det är väl därifrån min löparkarriär börjar, vi kan således dela upp mitt liv i F.F.C och E.F.C. Kan ni inte lista ut vad det betyder är mitt förslag till er att spendera med tid i skolan än framför bloggar om löpning…
Idag så har man hunnit fylla 34 och skaffat sig en lite familj bestående av Douglas 7 månader och hans mamma och min sambo Emelie. Vi bor sedan ett år i Saltsjöö-Boo utanför Stockholm. Jag försöker hålla en bra kontinuitet på träningen och en typisk vecka kan se ut så här.
1 cykelpass ca 60 min
1 simpass ca 60 min
2 styrkepass a´45 min
4 löppass a´60 min
Övrig intressant löpardata är:
PB, E.F.C
5000 m 18,42 (löpband)
10000 m 39,46 (ej tävling)
½ Marathon 1,31
Lidingöloppet 2,32
Nä nu är det dags att bränna löpardojor.
Ni håller väl ögonen öppna efter fler uppdateringar? Det kommer test resultat, sjuka äventyr och mycket mer!
Ses!
Johan
För er som vill se mer bilder av Johan så kommer det här:
Lappen och jag uppe i Orsa när Lill-Lappen försökte bränna upp stugan.
Observera borrmaskinen som blev en visp..
Lappen nere i tvättstugan och “jobbar med tvätten”.
Marran
Johan
Grymt!