Cykelåret 2012 ur Eurosports synvinkel

Källa: Eurosport

Nästan allt handlade ju om Fredrik Kessiakoff i år. Fast man kanske glömmer hur fort det vände och blev så.

Efter herrarnas linjelopp på SM i Södertälje i början av sommaren stod jag vid en liten kille och hans mamma. Pojken samlade mod för att gå fram till Gustav Larsson och Fredrik som stod och pratade bredvid. Det vill säga, han ville be om Gustavs autograf. Fredrik, titelhållare i Österrike runt och före detta mountainbikestjärna, tog han ingen större notis om. Jag har en känsla av att ungarna kommer att jaga den där Kessiakoff i större skaror på nästa SM.

Det började med ett ögonblick på den åttonde etappen av Tour de France, när sportdirektören sa till honom att ta bergspoängen, ”de kan alltid vara bra att ha”. Det gjorde han, och fann sig plötsligt ensam i utbrytning. Efter ett tag började det se ut som att han hade chans att ta etappsegern. I mål hade han tagit över bergspriströjan från Chris Froome.

Jag har två favoritcitat från dagarna efteråt, då han slogs om den prickiga Tour-tröjan. Det första är vad hans antagonist Thomas Voeckler sa om Fredrik, efter den andra etappen i Pyrenéerna när bergspristävlingen var avgjord och Voeckler hade vunnit.

– Ärligt talat så trodde jag inte att Kessiakoff skulle kämpa så mycket för den här tröjan, sa han.

Det var Fredrik som gjorde det till en tävling. Han vägrade att bara ge upp polkaprickarna. Han förlorade, han fick inte gå upp på podiet i Paris men resultat är kanske inte alltid allt. Fast han vann på annat håll, prestigefyllda och överraskande segrar i Schweiz och Spanien, känns duellen om tröjan större.

Det andra är vad Kessiakoff sa om Voeckler samma kväll. Fransmannen är väldigt populär hos publiken men i klungan kallar en del honom, irriterat, ”Hollywood” för hans excentriska stil.

Fredrik började istället prata om ”det fantastiska med sporten”, att det finns så olika typer av cyklister och olika människor, när jag frågade honom om Voeckler.

– Han är väldigt annorlunda, inte som den traditionellt vackre cyklisten som sitter helt stilla på cykeln. Han är som en skådespelare eller clown, och det menar jag inte som något negativt, sa Fredrik, och det säger väl också någonting om honom själv, fast han inte alls är likadan.

Det kanske är ironiskt att en som analyserar och utvärderar så mycket som Fredrik har haft sin bästa säsong det år då planeringen raserades nästan från början och han aldrig kom med de bästa förutsättningarna till en tävling.

Minst två gånger har han sagt till mig att året har varit jobbigare ”än folk förstår”. Hur frustrerande det var på våren när ingenting gick som det skulle, fast han var övertygad om att han gjorde allting rätt.

Till slut fick han reda på att det berodde på att han är allergisk. Det kan såklart vara svårt för honom att helt hitta tron igen på vad han gör innan han har lärt sig exakt hur allergierna påverkar honom. Men nu vet han också att han har det i sig att till exempel kunna slå Fabian Cancellara eller Alberto Contador, världens bästa, på deras hemmaplan.

Vart han än når nästa år, så brukar vägen alltid vara intressant med Fredrik Kessiakoff.

”Jag har inte varit helt imponerande” – Kessiakoff tycker inte att han är bra nog för Touren trots skrällsegern i Schweiz runt.

”Fantastisk ära att få köra med bergatröjan” – Kessiakoff efter soloutbrytningen.

“Nu när jag har den vill jag behålla den och försvara den” – Kessiakoff om tröjan.

”Lyfter på hatten för herr Voeckler” – Kessiakoff efter duellen.

”Mycket duktig” – Vincenzo Nibali om Kessiakoff.

”Mer frustrerande än folk förstår” – Kessiakoff ser tillbaka på säsongen.

”Det kanske är en av mina större svagheter” – Kessiakoff om självförtroende, att vara ledare och nästa år.

INTE SILVER-EMMA LÄNGRE
Emma Johanssons säsong präglades av olyckan i januari. Hon kom tillbaka och var bra. Bra på Girot, bra på linjet på OS, men inte strålande. Nu börjar en ny OS-cykel, och lite av ett nytt cykelliv för den före detta Silver-Emma, i ett nytt lag där hon kan koncentrera sig bara på cyklingen.

”Jag vet inte om jag kommer råda min dotter till att börja cykla” – Johansson om sportens realiteter.

“Det var dags för en förändring” – Johansson om nya laget.

LÖFKVISTS OTUR
Tänk hur nära det kanske var för Thomas Löfkvist i år. Att få en topplacering i Schweiz runt och komma med i laget som vann Tour de France. Istället gick det mesta honom emot och han tvingades vila hela sommaren med ett smärtande knä, sista säsongen på kontraktet med Sky.

“Det kändes som att någon stack en kniv i vänsterknäet” – Löfkvist plågade sig igenom Schweiz runt.

“Touren var huvudmålet på året. Det blev inte så bra” – Löfkvist om oflytet.

”Jag tog fel beslut” – Löfkvist om den ihängande skadan.

WE’LL ALWAYS HAVE PARIS-NICE-PROLOGEN
Det lossnade inte riktigt under Girot, han bröt Touren, kraschade både på linjet och på tempot på OS och var inte ens bäste svensk på VM-tempot. Men Gustav Larsson tog faktiskt en av karriärens finaste segrar i år, och blev så glad som han är på bilden här bredvid. Att slå Bradley Wiggins på prologen i Paris-Nice är inte dåligt.

“Det känns gött att vara tillbaka” – Larsson efter prologen i Paris-Nice.

”Vi kanske har en 140 par hjul eller nåt” – Bakom kulisserna hos Vacansoleil.

”Det känns rätt” – Larsson om nya laget IAM.

”Jag trodde att jag bara hade brutit revben” – Larsson om den okända skadan.

NÄSTA STEG FÖR FAHLIN
Jag vet inte om man ska skylla den ojämställda cykelsporten för att Emilia Fahlin hade problem med sin tempocykel hela säsongen och inte ens kunde ställa upp i tempo på VM på grund av det. Fahlin var i alla fall ännu en svensk med ett motigt år, framförallt hade hon stora problem med pollenallergi under första halvåret. I somras resonerade hon om fördelar och nackdelar med att cykla i ett av världens bästa lag och få vara hjälpryttare för det mesta. Nu har hon precis som flera andra svenskar bytt lag till nästa säsong, rimligen med mer utrymme att köra för sig själv.

”Det gäller bara att vara ruskigt bra” – Fahlin inför OS.

FRAMTIDSHOPPEN
Vi håller på att lära oss några nya namn. Framförallt Tobias Ludvigssons och Jonas Ahlstrands, debutanter i World Tour nästa år. Tobias sprang jag på på Via Palermo i Milano i höstas, före presentationen av Giro d’Italia. Nästa år ser det ut som att han får vara med och cykla det där Girot också.

“Det känns lite overkligt att vara med där uppe” – Ahlstrand slog Boasson Hagen och Petacchi.

“En dröm som man har haft sedan man var liten” – Ludvigsson om World Tour.

ARVET EFTER USPS
Usadas rapport om Lance Armstrong har präglat året, den fick stora konsekvenser i vårt grannland där förbundskapten Steffen Kjærgaard erkände dopning, men den har inte på något konkret sätt berört Sverige närmare än så. I alla fall inte än. Ändå var det tvunget att ställa ett antal frågor till den nu före detta förbundskaptenen Glenn Magnusson om hans tid som Armstrongs lagkamrat.

“Om det är allt det här som sägs nu, om det är sanningen så är det klart att jag har fått förändra mycket” – Magnusson om Usadarapporten.

”Lite väl stor respekt för honom” – Gustav Larsson om klungans tystnad kring Armstrong.

TRO OCH TVIVEL
Cykelfans har kanske lärt sig mer än andra att tänka kritiskt. Om Lance Armstrong och hans kollegor ifrågasattes för lite av medier och publik då, så kämpar sporten nu med brist på förtroende.

När jag kom på att jag skulle fråga team manager Giuseppe Martinelli om huruvida Astana kunde tänka sig att vara med i antidopningsnätverket MPCC var jag säker på att min följdfråga skulle bli “varför inte?” Istället visade det sig att Fredrik Kessiakoffs lag faktiskt planerade att gå med. Det var en nyhet som inte togs emot odelat positivt i cykelvärlden. “Är det ett skämt?”, undrade folk. Eller gjorde det MPCC till ett skämt?

En så mörk bakgrund har Astana, och ryktet som det har lett till konfronteras alla cyklister i stallet förr eller senare med, även Fredrik. Hur orättvist eller rättvist det än må vara.

En stor polisutredning i Italien lär inom kort avslöja mer om vad som har pågått i laget. Och samtidigt, sedan två år tillbaka gör Astana egna, extra kontroller på cyklisterna. Personalen är i mycket utbytt. Kessiakoff säger att han inte märker någon större skillnad på Astana och antidopningspionjärerna Garmin i avseendet. Häromdagen kom ansökan om medlemskap i MPCC och någon dag senare stängde laget av Andrej Kasjetjkin för att han inte vill följa de interna reglerna. Hur trovärdigt allt det här är – från ett lag som leds av Aleksandr Vinokurov och Marco Pantanis gamle sportdirektör Martinelli – den frågan får man ställa sig hela tiden.

1 Comment

  • Svara januari 2, 2013

    Mikael

    Gedigen sammanställning Peter!

Leave a Reply