Idag är nästa klassikertävling nämligen Milano Sanremo. Loppet mäter 298km och är precis lika långt som vätternrundan. Det är det absolut längsta loppet som proffsen kör.
Thomas Lövkvist kommer att köra Milano Sanremo trots att han kraschade ordentligt på Paris Nice i förra veckan och fick problem med ryggen.
Eurosport skriver att: Svensken slog i benet och kunde inte trampa ordentligt. Han fick dessutom problem med ryggen och andningen. Laget hade haft med sig en fysioterapeut hela vägen, men samma dag som Löfkvist kraschade åkte han hem, och först nu har svensken fått behandling.
– Jag hade ont av kraschen och så drog jag mig lite sned och var stel och så, men jag har fått hjälp av lagets fysio här nu. Han har knäckt ut ryggen så att jag är rak och kan andas framförallt, det har varit låsningar i ryggen.
– Det är sånt som lätt kommer med krascher, man slår i och kroppen går in och spänner sig.
Nu har jag fått in rapporter om att det har snöat kraftigt idag och att delar av banan har fått stängas av och cyklisterna har fått transporteras med buss.
Eurosport skriver: Det snöar på Turchinoberget, och cyklisterna i Milano-Sanremo får åka buss en del av vägen.
Milano-Sanremo kallas för La Primavera, Våren, men den varmare årstiden har tagit sin tid på sig att nå även norra Italien i år. Årets första klassiker blir nu nästa cykeltävling att drabbas av den ihängande kylan i Europa.
“På toppen av Turchino snöar det, och både klättringen uppför och nedför neutraliseras för att garantera åkarnas säkerhet. Cyklisterna fick kliva av och åka buss mellan Ovada och Arenzano, det vill säga mellan 117 kilometer och 163 kilometer, där tävlingen ska återupptas igen kring klockan 14.30 efter att väderförhållandena där har utvärderats, skriver tävlingsledningen i ett pressmeddelande.”
Och så här skriver Roberto Vacchi om La Classicissima:
Den senaste veckan har det mest snackats om Milano-Sanremo som italienarna själva bland annat kallar för vårens VM. Kärt barn (ja, barn och barn, 104:e upplagan i morgon) har många namn. La classicissima (klassikernas klassiker) eller la primavera (våren) går också bra att säga. Det är den längsta av endagsloppen med sina 298 kilometer men knappast den tuffaste. De klättringar där man ofta kunde avgöra förr i tiden är ofta en munsbit idag där också spurtare ofta klarar sig bra.
Förändringar har med tiden gjorts i bansträckningen men det är faktiskt en av få klassiker som håller sin bansträckning ganska intakt. Start i Milano, ner rakt söderut till Rivieran och på vägen dit den första klättringen där man också når den högsta punkten på racet efter 8 kilometers klättring, Passo del Turchino. Utmed kustbandet tar man sig sedan an Le Manie först och främst efter att ha passerat Savona där jag vann min första cykeltävling 1977. Le Manie är det senaste tillskottet för att göra tävlingen lite tuffare. Halvmil uppför med en snittlutning på 6,7% och delar av backen på uppemot 11%. Rätt saftig backe alltså. Senare de klassiska Capo Mele, Capo Cervo och Capo Berta eller “i Capi” som man säger i la bella Italia. Som avslutning, på de sista 30 kilometerna, la Cipressa som är nästa 6 kilometer lång och där det alltid blir attacker, och slutliga il Poggio. Det är sju väldigt avgörande och krokiga kilometer det. Från ingången på Poggio till slutet av utförskörningen av samma bergsknall. 53 svängar och 11 serpentiner. Väl nere på platten är det 2,9 kilometer till mål.
Favorit är en framför all faktiskt. Peter Sagan nämns av alla som den skyhöge favoriten. Man kan tycka att det skulle bli en väldig belastning för en 23-åring att bära på ett så stort favoritskap. Är det någon som ska klara det är det just Sagan. Han var 4:a ifjol. Men konkurrens finns så att det svämmar över. Det är en svår tävling att förutspå. Jag menar vem hade trott att Mark Cavendish 2009 skulle klara alla strapatser och med en kanonspurt passera Heinrich Haussler på slutmetern? Eller att Matt Goss skulle sitta med i den lilla grupp som gjorde upp i spurten 2011 där han gick vinnande ur? Eller för all del att Simon Gerrans skulle orka svara på Vincenzo Nibalis och Fabian Cancellaras attacker och spöa dom i spurten? Visst, världscyklister alla tre men inga man hade med bland de största favoriterna.
Om vi går på samma linje så säger jag med lite nordiska ögon Edvald Boasson Hagen. Inte många som har pratat om honom varför han kunnat ladda upp utan större press. Han har absolut kapacitet att gå med över Poggio och spurta kan han för jag tror inte det blir någon soloseger. Och så ska det väl någon gång bli en segrare från våra breddgrader.
Nordbor är det sparsamt med på pallen i en historisk tillbakablick. Den allra förste var vår allra störste. Gösta “Fåglum” Pettersson som blev trea 1971 bakom Eddy Merckx och Felice Gimondi. De två enda hittills som valts in i Giro d’Italia Hall of Fame (Gimondi igår). Han är den enda svensken som tagit en pallplacering. Norge har två cyklister som klivit upp på pallen. Knud Knudsen och Thor Hushovd, som för övrigt varit trea två gånger. Thor varnar många för efter sitt väl genomförda Tirreno-Adriatico. Sen är det bara en nordbo kvar, Rolf Sörensen som varit tvåa.
Två svenskar till start, IAM Cycling Thomas Löfkvist (117) och Gustav Larsson (116). På papperet en svår tävling för dom att lyckas på men det ska ju bli ett riktigt skitväder så mycket kan hända också på grund av det och varför inte till deras fördel. I övrigt är det fem norrmän till start. Lars Petter Nordhaug (54) i Team Blanco (gamla Rabobank), Hushovd (62) i BMC, Alexander Kristoff (125) i Katusha samt Boasson Hagen (191) och Gabriel Rasch (195) i Sky. Danskarna är fyra med Lars Bak (142) i Lotto-Belisol, Matti Breschel (223), Jonas Aan Jörgensen (224) och Michael Mörköv (225) i Saxo Bank.
Det ska bli spännande nu när cykeltävlingarna går in i nästa fas med den allra första av de klassiska och mest prestigefyllda tävlingarna som ska avgöras. Och denna gång sällar jag mig till TV-tittarna. Söndag den 17:e mars. Eurosport börjar sända 16.00.
Eddy Merckx segrade 1971, en av hans sju segrar i detta fantastiska lopp. Gösta “Fåglum” blev trea.
PS. Italienarna drömmer om en seger för Moreno Moser. Det är Francescos brorson. Francesco som vann 1984 och just den 17 mars. Det är sånt dom ofta söker. Kopplingar. Och det vore ju vackert så.
Peter Sagan som är favorittippad till segern i Milano Sanremo idag.
Peter
