Lidingöloppet

Fick spontant för mig i början av veckan att jag borde springa Lidingöloppet, så letade en startplats och hittade en till salu i startgrupp 4. Såhär i efterhand kanske det inte var en så klok idé, jag har inte sprungit någon terräng alls i år och sprungit väldigt sporadiskt sen marathon i början av sommaren. Fick (inte helt oväntat) ont i knäna efter 17 km och kunde därför inte springa så fort som jag tycker att jag borde vara kapabel till. Ibland är det bra att vara envis, denna gången kanske det inte var det. Det visar sig. Hur som helst så gillar jag lopp där man på vätskestatiomerna får kanelsnäckor och chokladbollar. Fick även svaret på frågan jag funderat på ett tag, marathon är jobbigare än Lidingöloppet. Tiden blev 3.16.

Såhär glad var jag inte efteråt när jag stapplade till bussen.

Utslagen men nöjd.

//Sara, Uteärinne

Be first to comment