jag hade vart sjukt taggad på tävling flera dagar innan start. Hälsenan som jag har problem med, kändes som att det skulle hålla. Jag hoppades på det i alla fall.
Var lite nervös för starten nedanför tännforsen. Förra året paddlade jag en sjukt bred havskajak och var kunde inte göra annat en att ta det piano.
Men jag kände mig stark och hoppdes på det bästa. starten gick och jag kom iväg bra. Jag låg jämsides med mårten och hoppades på att det skulle hålla.
Det kändes lite slitigt och jag trodde jag skulle börja bli omkörd innan forsen.
Men jag hade bara en bakom mig och en klunga längre bak. Kändes riktigt bra och gick in som 8 i forsen. Sen lyckas jag ofokuserat dratta i efter första kurvan. fattade inte vad som hände. Men jag var snabbt upp igen och tappade bara två positioner. Jag tog mig sedan snabbt ner till nionde man igen. Sen vart det att fokusera ville ju inte bada en gång till. En gång vart alldeles för mycket med tanke på hur säker jag kände mig i forsen.
Efter det rullade det på, sen tappade jag ryggen på 8 man och fastnade med en kille bakom mig som inte klarade av att dra och hjälpa till att stänga luckan igen.
det vart att kämpa själv tills jag efter två ganska dåliga lyft och isätt kämpade mig ifatt en multisportlåda som tog lite längre tid på sig att komma i vattnen.
Försökte hjälpa till att dra och det gick en bit. Men efter att jag dragit stora delar av loppet vart det tungt på åresjön så jag fick lägga mig bakom och snålåka sista biten. Jag kom in som 10 man på paddlingen och vart sjukt nöjd redan där.
När jag väl var på fötter gick bytet till löpning bra och jag var ganska snabbt ifatt mårten igen. Det kändes bra uppför malde på i ett hållbart tempo och satsade på att gå för det mesta. Kom väl upp till toppen någon stans runt 8 man. Men är inte helt säker. Sen bar det av neråt.
Jag satsade på att hålla ett jämt tempo hela vägen ner. Vart omsprungen av två stycken tror jag men jag satsade på att köra mitt lopp. Med näst intill ingen löpning på 3 månader vart det bättre att behärska sig och se till att klara av cyklingen istället. Så jag fokuserade på att andas bra och att inte tappa någon sko i lerpölarna.
Känndes okey när jag kom ner för bytet. Det gick riktigt fort och jag var snabbt ute på vägen igen. Men jag kände inte att jag hade något fantastiskt drag i benen och det gick lite segt. Sen kom det en kille och la sig bakom mig och höll sig där några hundra meter. Sen slöt två till och och dom la på ett riktigt bra tempo. Jag hade inget att svara med så jag fick fortsätta småmala i backen och se dom sakta men säkert försvinna.
Jag tänkte att jag gjort ett fantastiskt lopp hitintills med tanke på mina förberedelser. Jag vande mig vid tanken att jag säkert skulle bli omcyklad av fler och bara fortsatte. Efter den långa långa sega backen stod vårar fantastiska team och hejade på. Jag hade bara 40 sekunder upp till nästa men och lite ytterligare till en till. Så jag fick tänka om. Det kanske skulle gå att hålla topp 10 ändå. Jag trodde inte för mycket på det men kanske kanske skulle gå att kämpa igen. Jag trampade på och cyklade förbi första kille relativt tätt inpå. Och fick där efter syn på han framför. En vit tröja som jag fick jaga en bra bit.
Jag kom ifatt rikard norlin som han tydlgen hetter. Och sen vart det lite fram och tillbaka ett bra tag. Rikard hamnade en bit före i uppförsbackarna men vi tog en kille i den långa grusbacken efter björnen. Jag började bli riktigt nöjd med prestationen och tänkte att det skulle gå vägen.
Tyvärr vart vätskepacker tomt innen backen var slut och jag visst att jag var tvungen att fylla min flaska i bäcken som kom senare och jag skulle lyckas hålla borta krampen som kom ibland. Kastade cykel hoppade ner i bäcken fyllde flaskan. Jobbade om han jag tog i grusbacken och började jag igen. Jag vet att jag är mycket snabbare en vart enda kotte nerför så kände mig lugn ändå.
men jag fick ta det lite lugnt fösta biten för att flasta inte skulle studsa ut flaskhållaren och det skulle bli en repris från fjorlåret.
Jag kom ifatt rikard lagon till det blev singeltrack igen och kunde inte köra om. så jag valde att spara enrgi uppför och rulla ifatt nerför.
Sen upp mot tott började det bl match. Jag visste att jag var snabbare nerför och sa det till han. Fick ett svar som sa, jag kommer va så långt före så du inte behöver oroa dig. Så då vart det bara bita ihop, jag skulle va först upp för den där sista satans backen. Backen kändes lång och fick säga till mig själv att inte hoppa av, och bara fortsätta trampa. No pain no gain gick fram och tillbaka i huvet. Jag lyckades få en lucka, vart lycklig inombords över att jag knäckt honom och tog mig först till dh spåret. Sen vart det bara smoot sailing in till mål. Kollade såklart bak nervöst så att ingen skulle komma ikapp sista biten men det höll. Knep tiondeplatsen Sjukt skönt!! Det hade jag inte i min vildast fantasi trott att jag skulle lyckas med när jag vaknade!
//jakob
Jakob