Många har nog sett en skymt av pajkastningen som Jonas Colting och Paolo Roberto ägnar sig åt just nu. Grovt generaliserat kan vi säga att det fortfarande handlar om den gamla godingen “att äta eller inte äta: spagetti”. De flesta vettiga allmänbildade människorna i Sverige vet att spagetti inte är farligt. Paolo vill sälja mer spagetti och Colting till att folk ska äta mer fett proteiner och oprocessad mat. En lite nyare vinkel på debatten är att Colting börjar trycka mer på resonemangen på befolkningsnivå, och jag skönjer en önskan om att lyfta frågan från “diskussion om enskilda idrottsmäns prestationer på ditten eller datten-kosten” till vardagsmatvanor hos gemene man. Vinklingen gläder mig och frågan har stor betydelse för vår framtida folkhälsa och välfärd, i Sverige och i övriga världen. Däremot är jag mindre intresserad av folkhälsa än (elit)idrott så vi behåller idrottsvinklingen i den här bloggen. OK?
Det som även gläder mig i debatten är att Colting varierar sina småfula påhopp med en mer ödmjuk och förstående/accepterande ton där det passar sig bättre. Exempelvis berättade Anna och Emil (klicka länk) varpå en motionerande LCHF-taliban initierar följande diskussion på Twitter:
Alla gängse rekommendationer till idrottare och elitidrottare (och till befolkningen generell, men nu lovade jag ju att hålla mig borta från folkhälsofrågor) är att dagligen äta en varierad kost med protein kolhydrater och fett och mer eller mindre av de mineraler, vitaminer och spårämnen som kroppen behöver för att fungera optimalt. Utslaget på en månad får du då i dig allt du behöver om du tränar mycket och ligger i energibalans (dvs. äter lika mycket som du “förbränner”) – förutsatt att du inte mixtrar med kosten och helt utesluter vissa kategorier av livsmedel (säg till om jag behöver förklara mer detaljerat). Råvaror är att föredra framför snabbmat och halvfabrikat (främst pga högre näringstäthet och lägre innehålla av t.ex. transfetter och kemiska tillsatser), frukt och grönt kompletterar basmaten och till och med Colting själv äter en kanelbulle den 4 oktober (däremot kan jag inte uttala mig om sanningshalten i Coltings påstående “jag är den förste att njuta av en god bulle!” som instagrammades förra veckan, det är möjligt att någon annan var före….)
Vidare så måste jag poängtera att både RF och SOK avråder idrottare att ta kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Läs gärna:
SOK:s Kostpolicy
“Piller pulver prestation” Tro eller vetande? Vad säger du?
Förutom D-vitamin under vinterhalvåret och järn vid behov (“medicinska grunder”) har ett ytterligare kosttillskotts-/medicinbruk inga som helst fördelar för en frisk och allätande idrottare. Däremot nackdelar (därav min poängtering). För att ni inte ska drunkna i text och revolutionerande ny kunskap så skriver jag mer om det och varför en annan dag.
Fjällen igår, blåste satan och regnade på tvären.
