Jakten på genvägar och pillerkulturen inom idrotten (del 3)

Svenska Friidrottsförbundet i våras:

“Kulstötaren Niklas Lindstedt har testats positiv i ett dopingprov i mars 2014 och är nu misstänkt för dopingbrott. Lindstedt har använt kosttillskott och av misstag fått i sig den dopingklassade centralstimulerande substansen B-methylphenetylamine trots att det inte står i produktens innehållsförteckning. Niklas avråder nu alla från att använda kosttillskott:
– Jag är fruktansvärt ledsen och chockad och jag har gjort allt jag kan för att vara säker på att kosttillskottet skulle vara rent. Jag har inte gjort något medvetet, jag har aldrig förstått att det kan vara farligt med kosttillskott, jag har litat på innehållsförteckningen. Nu vill jag varna alla för att använda sådana här produkter.”

Min kompis Lars Södergård skriver så här i sin blogg på Runners World:
“Och förresten, hur i hela världen kan han inte känna till att det kan vara farligt (farligt som i risk för att få i sig icke redovisade preparat) att käka kosttillskott? Ingår inte det i någon sorts grundutbildning för svenska elitidrottare?”

Det här är ju en multi-sportblogg så i det här inlägget tänker jag använda mig av några vänner och några bekanta för att illustrera elitidrottskost och den rådande norm som gäller “piller och pulver” (kosttillskott). Ja, vi kallar dem elitidrottare – inga medelmåttor gör “milen sub30” och/eller skickar träningsrapporterna till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Lars Södergård har t.ex. sprungit 10000m på 29:43 och var fyra (bäste svensk) på Lidingöloppet 2013 med tiden 1:41:17. Trots det har jag sett honom äta vitt bröd med margarin, sallad och skinka, dricka öl (ganska ofta….) och äta spagetti med köttbullar och ketchup och i bästa fall en morot. Dock blir en morot här, lite sallad där, en tomat i lunchmatsalen och ett äpple till kvällsfikat (eller i äppelpajen) på det hela taget en ganska bra profil – så länge det inte bantas och skärs ner på totalvolymen föda.

Det här är min viktkontrollerade vän Cissi som håller hårt på kolhydraternas potenta verkan i tränings- och tävlingsprestation. Eftersom idrotten rodd i viktklassen “lättvikt” innebär ett kontrollerat intag under tävlingssäsong (för att klara invägningen) och ett kontrollerat intag under träningssäsong (för att klara 25 tim/veckan stenhård fys- kondition- styrke- och roddträning) så vet hon vad som krävs för att klara livet som elitidrottare. Bland annat har de jobbat mycket med just kosten de senaste åren, allt för att leverera resultat som charmar SOK:s topp- och talanggrupp och i slutändan ger OS-medalj. Hon skriver så här:

“Simultant som jag mottog Petras budskap om energibehov, skrev jag en inhandlingslista med bra livsmedel: aprikoser, cashewnötter, jordnötssmör, gröna ärtor och D-vitamintillskott. Tillskott. Ni läste rätt. De facto att vi lever i ett mörklagt land och att jag inte är någon storkonsument av fet fisk, leder mitt leverne till D-vitaminbrist. Trots att såväl RF som jag själv utkämpar ett krig om nolltolerans mot tillskott (RF mot världen, jag mot pappa), så kommer vi inte undan denna gången.” Vill du veta mer om förändringar och förbättringar med dietistens hjälp kan du läsa Ny kost gav elitroddarna mer muskler.

Viktkontrollerat midsommarmellanmål. Jordgubbe i gröt (utan salt).

Nej kära vänner, det går inte att fuska sig till en OS-medalj (eller alltså man kan ju dopa sig till en medalj men man kan inte käka skitmat och icke-potenta vitaminpiller för att få power). Här var det träningstajm, långpass med tröskelinslag framför hela Vasaloppet. Jolly good show.

NEJ!
Ingen människa, elitidrottare eller motionär eller civilist, ska bara äta hemmalagat och oprocessat och mat av alla färger och bönor nötter och bär. En chokladkaka, en pralin, en pizza, är inte farlig mat.

MEN!
Fyra cheeseburgare och pommes från McDonalds innehåller inte all näring, alla mineraler, fibrer och vitaminer som kroppen behöver för att prestera optimalt och bibehålla hälsa och funktion. Fyra cheeseburgare och pommes är inte fel att stoppa in i ansiktet om man suttit fast i en bilkö fem timmar en sen kväll utan middag i magen, eller tävlat 6 timmar multisport. Några gånger per säsong. Men det är inte en måltid som ska utgöra basen i det man/hen/den/Du väljer att bygga upp och underhålla kroppen med. För ett långvarigt bristande intag av något kroppen behöver kan ALDRIG! fullt kompenseras av kemiskt framställda tabletter med div. innehållsförteckning. Må hända kan många klara de basala behoven “på håret” genom diverse pillercocktails, men för en seriös idrottare (“elitidrottare”) är det inget alternativ. Sanningen är att våra ytterst högpresterande idrottare “bör/ska” ta/tar avstånd från användning av kosttillskott och tabletter som ersättning för bra mat. Just pga. risk att de innehåller (spår/rester av) förbjudna substanser, bristen vetenskap som stödjer tillskottsintag, den större nyttan med näring och spårämnen ur naturlig föda.

Andra matvanor hos idrottare som tillhör/tillhört (beror på definition) elitskiktet inom svensk MTB har vi här, vi kan kalla det en illustration av “variation”, så att säga.

Måltidsförslag 1:


Att ta lite är bättre än att utesluta helt. Är Du mest sugen på bulle någon dag, kanske det ändå går att kompromissa fram någon slags helhetslösning. Godkänn den här lösningen någon enstaka gång i månaden, inte en gång varje dag!

Måltidsförslag 2:


Övertid på kontoret. Trots att en är stabil “pensionerad elit” och rullar runt kring topp 5 i svenska långlopp på MTB går det med korv och kaka. Inte varje dag, och inte “maskerat” av tre olika piller och en pulverdrink med suspekt innehåll.

Så… Du måste inte äta spagetti, eller grönsaker, eller “frön och nötter”. Se bara till att inte ta bort alla produkter inom något vitalt område bara för att det är en fix idé om att det skulle vara bättre att exkludera än att variera. Andra bra exempel på oproblematisk diet som håller i långa loppet får bli några utdrag från Sandra Eriksson (hinderlöpare som tävlar för Finland och har några EM, VM och OS i bagaget)

“Jag undviker hel- och halvfabrikat så långt jag kan men visst kan jag käka snabbmat om jag vill det någon gång, men ytterst sällan mera än någon gång per månad. /…/ Jag gillar att baka, och äta det jag bakat, jag är en riktig godisgris och en film är aldrig lika bra utan popcorn.

Jag äter ingen sallad, inga grönsaker (förutom morot, men det är väl egentligen en rotsak) och jag har fått höra en hel del om det. Orsaken till att jag inte äter det är att jag tycker att det smakar fruktansvärt illa. Istället äter jag en hel del frukt, allt mellan 3 och 10 frukter per dag. Det har fungerat i 24 år så jag ser ingen orsak till att ändra på det nu.

Jag äter inga kosttillskott. Undviker piller och liknande så långt det går. Jag tror att allt går att få i sig genom den naturliga kosten.”

Vi repeterar:
Det finns ingen “diet” som överträffar alla andra. Paleo är inte en perfekt kosthållning. Du blir inte en bättre ultralöpare för att du är vegan (radikalt mycket större risk att det blir tvärtom). Du kommer inte prestera kanonresultat i långdistans för att du “går på fettförbränning” – bara för att du helt slutar äta kolhydrater och bakar in kranskärlen i plack. Du kommer inte lösa komplexa problem och göra svanhopp över fysiologiska steg i en utvecklingstrappa som vi kallar långsiktig progression – enbart genom att sluta äta ditten och börja äta datten (och tabletten).

Multisportmat:

Kallrökt lax eller tjälknöl med potatissallad. Vill du gå ner i vikt tar du bort såsen och läsken, vill du gå upp i vikt tar du två extra mackor med smör. Kajakcoachen och multi-Sveriges mest deffade muskelBergstrand nickar och håller med.

Kött, bröd, avokado, ost, lök, sallad, tomat, mat. Ät mer eller mindre men av det mesta så blir det bra. Mindre ost och sås och mer tomat om du är tjock, mer av allt om du har svårt att hålla balansen Energi in – Energi ut.

Rimlig – men inte nödvändig – utfyllnad vid de tillfällen en 35-timmarsvecka ska levereras. Du ser rätt, vi tog fram fem påsar sallad kl 23:50 efter en urspårad KingKong-tävling som tog 6-7 timmar.

Samma sak här. Rimlig – men inte nödvändig – utfyllnad när det är 12-timmarspass på schemat. Sedan har det inte varit så många i kaklådan till frukost, men när kvällen kom var kaklådan tom.

Okej det där var mycket upprepningar men jag släpper igenom det till glädje för dom som inte intagit majoriteten av sina luncher på Bosön, GIH eller i RF:s lunchrestaurang så att bilden av idrottsmat kan få bli så bred som den förtjänar. En sista sväng med mer fokus på tabletterna och varför vi inte ska uppmuntra en pillerkultur kommer senare. Vitaminpiller, magnesiumtabletter, Voltaren och BCAA – when and why/why not?

Slutordet får en bekant vid namn David Nilsson, marathon 2.21.25, halvmarathon 1:05.56.
– Hur tänker du kring kost och hälsa?
– Att jag ska bättra mig, annars kommer det leda till en för tidig död.