I helgen besökte jag familjen i Småland. Min brors familj är engagerad i Ölmstad IS som under lördagen ordnade flera lopp. 400 meter för de minsta, 1,5 km för lite större barn, 5 km för ännu större barn och vuxna samt “Stora ÖIS-loppet”, 13 km i terräng. Solen sken och stämningen vad härlig, verkligen löparfest för alla med ett stort engagemang från funktionärer. Det var det mest kuperade terränglopp jag sprungit. Det var aldrig plant, antingen upp eller ner och bara 1,5 km var på asfalt. Hade velat ha med kameran i spåret, väldigt vackert. Genom djup skog, över ängarna och med kossor som åskådare. Svårt att inte le när man fick skutta över koskit på åkrarna. Det var riktigt jobbigt att springa. Fick fantastisk draghjälp sista 2 km av en kille som sa åt mig att springa jämsides med honom och att nu skulle vi öka det sista. “Kom igen nu, nu springer vi om honom här framme”. Bra pepp!
1.10 tog det för att springa, jag tyckte jag slet rätt rejält. Det gjorde att jag kom in som nr 8, vilket är bra så länge man inte är medveten om att ser bara var 12 damer 🙂
Min bror och svägerska som tog emot anmälningar. Min bror skulle ha tävlat mot mig men var krasslig.
Min brorsdotter som sprang 1,5km loppet.
Min kära mamma var också funktionär.
Min brorsson Oskar, 10 år, kom in som trea på 5 km på tiden 25.25.
Familj <3
Min bror fångade mig på bild när jag precis gått över mållinjen.
Fin helg i Småland, följt av två dagars jobb i Göteborg. Snart hemma igen.
På söndag ska jag springa 30 km, Multisportbloggen-Martin har sagt att han ska hänga på. Jag har en känsla av att han kommer dra sig ut, vi får väl se 🙂
//Sara
