10 mil med trasiga hälsenor gör ont!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu tillbaka efter ett katastrof balaton super marathon.

Några gooa gubbar från sverige som va med på resan! =)

DSC_0345

 

Hur gick det då?

Som alla vet är mina hälsenor helt trasiga sen 9 månader och dom har börjat blivit bättre, ( mycket tack vare mats emilson)

Så jag när jag åkte till ungern så trodde jag att jag skulle ha en bra chans.

DSC_0339

Hade laddat upp lite.

Och loppet va uppdelat under 4 dagar med ca 5 mil varje dag och jag skulle ju inte gå all in, så jag trodde hälsenorna skulle klara det.

Förberedelserna innan loppet va inga.

Lördagen innan så va jag ledare 30 km med rs (running sweden)

Söndag 2 timmar cykel hade ont i hälsenorna och ville vila dom.

Måndag lite cykel.

Tisdag ledare för runacademy och vi hade backe på schemat.

Onsdag reste vi så då fick jag vila.

Torsdag var starten för loppet. ca 49 km

Hade ont i hälsenorna (skala 1-10 så kanske 4-5) så jag tog 3 citodon och starta. Tog ca 5 km innan hälsenorna vart varma låg kanske på 70 plats då.

Så vid 6 km va jag uppe i den fart jag tänkte hålla, en soft men ok fart som jag skulle kunna hålla flera dagar utan dö i benen tänkte jag.

Farten va 4,20 så jag började avancera och vid 32 km fick jag höra att jag låg 7 a. Kändes bra eftersom jag hade softat hela vägen, Jag var sjukt sugen på att öka men ville hålla låg fart för att orka alla dagar.

Jag forsatte min fart som en klocka och vart omsprungen av några och passera några. Det var även en stafett varje dag där 3 personer delade på 50 km. Så jag försökte ha koll på vilken färg på nummerlapparna dom hade och ingen som passera mig va i min grupp.

Så med kanske 7 km kvar passerar jag 2 st från min grupp och va inte hundra om jag hade 1 eller 2 st framför mig. Men det kvitta det va många dagar kvar så jag fortsatte i min bestämda fart och med 3 km kvar passera jag yttligare en och sen gick jag imål på 3,31 tror jag det vart helt ok tid. och fick veta att jag vann första sträckan ca 2 min före 2an.

Sen vart vi bussade till hotellet som alla skulle bo på.

Dag 2.

53 km

Skulle gå upp och äta frukost. Vilken chock!!

Hälsenorna helt trasiga av all asfalt och löpning 😉

Om någon haft achilles tendinitis när det är som värst så fattar ni.

På skalan av ondhet va det uppe i 8. Jag kunde ju gå men inte böja på fotlederna så jag fick gå som charli chaplin. Och alla på hotellet garva när jag kom gående och ingen trodde jag skulle starta.

Men jag försökte värma upp och hade innan start dragit i mig 6 st citodon.

Och eftersom jag ledde så fick jag starta först när alla såg på och dom undrade hur fan jag ens skulle komma 5 m och hur det ens va jag som kunde leda som jag såg ut.

Och starten gick och jag började lunka som charlie och va reda efter 20 m omsprungen av 10 st =)

I det läget tänkte jag bryta men tänkte ge det lite till, Jag höll knappt gångfart men kämpade på och När km passerade så va jag som”keyser soze” För er som sett filmen (The Usual suspects)  btw en sjukt bra film med oväntat slut 😉 Men som han så började jag vakna till liv och vid 9-10 km va jag uppe i 4,30 fart igen. tänkte hålla långsammare denna dag för det va lite längre.

Jag hade en pissdag jag körde ju med camelback och alla andra som va “bra” hade en cyklist med sig som langa allt vatten och energi fast det va förbjudet. och vid 26 fick jag stanna 1,30 och fylla på camelbacken och när jag sticker iväg har locket hamnat snett och hela blåsan läcker ut på min rygg!!

Men men hade hyfsat flyt då och kämpade vidare och vid 33 km var jag återigen 7a och under ett par km till plocka jag ett par placeringar till och va 5a. Nu började det. Jag börja få så sjukt ont. börja må illa. Tror det va en reaktion av alla citiodonen och benen började bli lite trötta så jag va på ett riktigt dåligt ställe och jag tappade någon placering.

Så vid ca 17 km kvar började jag gå lite för att lindra smärtan och bestämde mig för att gå en min och jogga lätt 4 och fortsätta så. ville bara ta mig imål och bli av med skiten. Det va mycket långa rakor så jag såg hela tiden dom jag hade haft framför mig att dom inte bara försvann i min gå/jogga taktik så med ca 5 km kvar och jag fortfarande såg ryggen på han så tänkte jag försöka så jag sluta gå och började jaga han. han var ca 3 min före vid 5 km kvar och i mål va han en sekund före!!!! =)

Jag ramlade in som 6a bara 15 min efter vinnaren, kostigt efter mina problem från början till slut.

Efter det tog jag mitt förnuft till fånga och inte starta dom 2 sista dagarna.

Sjukt roligt lopp och bra ordnat av alla.

Och mina hälsenor är helt trasiga och jag kan fortfarnade knappt gå.

kanske förstört hela säsongen, men jag ser det som att fan va jag får paddla då och bli bra på det som är min sämsta gren. och det är så många blir bäst att bli skadade och tvingas tränat annat.

Ha det så hörs vi och ser hur det går!

 

 

 

Be first to comment