En liten betraktelse om det där med snabba båtar.
Det är nog fler än en som fått kommentarer om att man har en “fasligt smal båt” när man kommer körande med en skida på taket eller glider in vid stranden. Detta oavsett om skidan inom kretsarna är att anse som “smal” eller inte. Givet är ju att en smalare båt är snabbare, om man behärskar den fullt ut i de förhållanden som råder. Efter att en paddlare omkommit vid en tävling i Sydafrika med stora, men “snälla” långa rullande vågor om ca 2m höjd har jag funderat lite extra.
Just 2m rullande vågor brukar i Göteborg med omnejd framkalla intensivt facebookande och en adrenalinstinn tropp ute på Kungsbackafjordens vågor. Även om jag anser mig ha gott säkerhetstänk avseende klädsel, pfd osv så har jag historiskt sett paddlat rankaste möjliga båtar. Nedanför tänkte jag ogga lite mer om hur jag upplevde det och säkerhet i allmänhet.
Som jag skrev om i mitt senaste inlägg gjorde jag ett annorlunda val inför Super Wace Challenge nere vid Mölle i Ängelholm (ni vet den där tävlingen med målgång i Sibirien, inte Ryssland dock). Från Elite SL om 11kg skulle jag istället köra en 45cm bred och 14kgs Mazu. Nog märkte jag vikten lite när jag jagade tyskar upp mot Mölles yttre udde och mot vinden. Men när det var dags för att stoppa ned fören i varje grop jag kunde var jag istället j*kligt glad över att ha mer marginal att trycka på med.
Kortfattat kan man säga att den motsvarade mina förväntningar väl avseende två huvudsakliga element. Det första är en ökad stabilitet kontra en ren elitbåt. Med surfen lite sned och oregelbunden var det riktigt skönt att ha extra hängmån när man skulle trycka sig i sida utför en våg för att traversera nästa och länka en tredje. Det innebär således att den ökade vikten (ca 3kg kontra elite SL) kompenserades väl av att jag kunde trycka hårdare när det stökade lite.
För det andra uppskattar jag att MAZU låtit sig inspireras av K1 lådor och placerat sitsen något högre än en ordinarie sits. Det hjälper ju också någon som är van vid plattvattenspaddling att få mer kraft vilket återigen väger upp mot en lättares båt snabbare acceleration.
Sammanfattningsvis är jag positivt överraskad av att återigen paddla en intermediatebåt kontra elit.
Jag trodde ju från början att jag hade sicksackat mot mål, men gpsen talar ett annat språk. Antagligen hade jag sparat ytterligare minuter på att gå längre ut från Mölle udde vid startpunkten och därmed komma in mer från NV mot mål.
Min tävling gick bra, och jag hade valt samma båt igen. Glädjande nog är att det tycks som att arrangörerna verkligen uppmärksammat säkerhetsbitarna med krav på nödbloss/-fackla, tfn och kläder i flourecenta färger. Spontant tror jag att nödbloss är långt mycket viktigare än en telefon. För när sk*ten träffat fläkten och jag ligger och guppar i 2-3m vågor kommer det vara “kämpigt” att lyckat ringa till någon och få fram ett vettigt budskap om position etc. Att trampa vatten och få iväg ett nödbloss är långt enklare.
Utöver detta har jag även hört talas om att arrangörerna vid Fjällbacka Surfski Open i helgen “rekommenderade” deltagare att stå över tävlingen alternativt välja en annan rutt än tävlingsbanan för att inte äventyra säkerheten. Det är grymt bra av arrangören att våga ta sådana beslut, men i slutändan håller jag med det man på Surfski.info skrev i direkt anslutning till att Mark Feather försvann (Observera att detta inte på något vis incinuerar att den omkomne inte levde upp till dessa!):
“But here’s the thing. Surfski paddling is all about going downwind in big waves and big winds and there are risks – that’s part and parcel of being on the ocean. (…) It’s up to us to ensure that we do have the safety gear and that we do take sensible precautions. But we’ll never reduce the risks to zero unless we ban dangerous sports altogether. “ (http://www.surfski.info/latest-news/story/1541/missing-paddler-in-east-london-south-africa.html)
Jag tycker det är ett vettigt sett att förhålla sig till det hela. Ett steg i att ta ett eget ansvar är helt klart att välja en båt som ger en lite marginal, baksmällan av att välja en för smal är ju som sista snapsarna på julfesten i tiopotens…
(avslutningvis en målbild när det blir för stökigt som bevisar gott omdöme och personlig mognad)
