Race-rapport Åre

Dagen innan race blev det nya bud och jag startade i Solo-klassen istället för i Duo som planerat då Jörgen tyvärr blev dålig. Det blev en tuffare utmaning men jag var oerhört laddad för uppgiften. På morgonen var jag väldigt nervös, men även oerhört glad att få känna lite tävlingsnerver igen!! Kändes som smått kaos innan jag fick på mig våtdräkt, flytväst och frukost i magen. Men så fort jag kom i kajaken och ut på vattnet kändes det hemma. Det var galet många surfskis/kajaker på vattnet men jag visste vart jag ville starta och jobba för min plats på linjen har jag gjort förut så kom iväg riktigt bra! Fokuserade på att ligga på våg och det gick fint, fanns våg att åka på precis överallt i början så sträckan till första bojen gick fort! Sen tappade jag vågfokuset från sista bojen och upp till växling, visade sig att det var jag som generöst gav ett annat gäng våg, vilket kostade tre tjejer. Inte bra. men en lärdom till framöver.

Första växlingen gick jag ut som 9:a bland tjejerna vilket jag är grymt nöjd med. Sen var löpningen/gången upp till skutans topp väldigt tung. Åt inget den sträckan och var tufft psykiskt att bli omsprungen av många. Väl på toppen möttes jag av en glatt hejande Jörgen som nu sadlat om till min coach för dagen. Syntes nog att jag var riktigt trött där och fick många rop, ÄT! Drick!! Så samtidigt som jag for ner genom snön så försökte jag dricka allt jag hade. (visade sig efteråt att jag nog lyckades med 1 dl eller 2)

Nerför gick fort men benen började kännas trötta nu och min vad protesterade ganska kraftigt. Nere i växlingen hade jag mina tre fantastiska supportrar Jörgen, Jossan (min kajakpartner in crime) och Martin (lillebror) som bytte skor, satte på mig hjälmen och tröck i mig en halv banan, 4 chips, vatten och en gel. Sen var jag påväg igen.

Mtb sträckan var helt klart tuffast. Mina ben var helt slut. Jag var helt slut. Träsken och leran var hemska och i första långa träskdelen ville jag nästan kasta cykeln i skogen o ge upp. Fy F*n. Det var tufft. Men jag fortsatte. Korsade bilvägen och fick glada hejarop, lite energi och kämpade vidare. Försökte äta också och dricka. Energinivån pendlade väldigt. Det kom fler träsk o mer lera, men nu fick jag sällskap av flera så vi klafsade o småpratade lite. Fick lite mer energi när jag kom till bitarna jag tränat i dagarna innan och extra energiboost när jag klarade de kluriga delarna som jag fegade ur på på träningen. Sen kom de långa utförsbackarna och jag susade på, skönt att vila benen men sen i kohagen kändes de som att jag skulle svimma. Åt en bar. Kändes bättre o trampade vidare. Nästan i mål och då kom världens längsta backe. Killen framför spydde 3 ggr. En “win” tänkte jag när jag klarat mig upp utan att spy. Dags för sista downhill backen, nu är jag nästan i mål han jag tänka innan jag vurpade. Ett gäng cykla om och jag blev arg. (lite överdrivet arg men efter 8h så överreagerar man lätt kan jag tänka) Tog mig ner och sedan var sista svängen upp till mål äntligen där!! Tröck på allt jag hade och fick panik-kramp i båda låren så for inte riktigt supersnabbt i mål. Men de gjorde inget. Jag kom imål!!! och jag var inte sist. Överlycklig.

Vips så hade jag klarat av multisport EM, HÅEC15 och blev 14:e tjej på 8h 31m. En tid som jag absolut kan förbättras med mer träning och mer näringsintag! (speciellt i början)

Nu tiden efter har det känts lite tomt, som det gör efter en större tävling. Innan man hittar nytt fokus och nya mål. Så det jobbar jag på nu, att hitta nya utmaningar o tävlingar. Har några på gång och börjar känna mig peppad för träning igen! 🙂

 

IMG_9482

Laddad & redo för paddling

IMG_9649

Magisk utförslöpning från toppen

IMG_9676

Cyklingen  var tuff! Men lite skoj ändå 😛

IMG_9527

Made it!

Be first to comment