Det kan inte hjälpas! Allting känns bättre om jag får sova under bar himmel och slipper uppkoppling, inkoppling, jäkt och stress, folksamling, bilkörning (andras bilkörning alltså, så kallad trafik alt. trafikstockning). Det här betyder också att jag inte sitter inne framför en dator (jag har ingen dator, det är också en del av förklaringen) och skriver smarta eller osmarta inlägg här på bloggen. Däremot så känner jag ett lite pockande behov av att kanske skriva lite mer framöver, under de mörka höstmånaderna. Kanske skriva något smart. Behandla ett tema. Skriva en kort redogörelse om något mellan himmel och jord (troligen träningslära-fokuserat, vad annars?). Den tiden kommer!
Bilderna nedan får förklara vad jag har sysslat med de senaste veckorna. Sova ute. Bo i skogen. Sova under bar himmel. Sova i tält (på senare tid, det är ganska kallt på natten ibland!). Elda på kvällen. Springa orientering i skogen på dagen. Bada i havet. Vakna vid soluppgången. Här har ni lite olika smakprov. Kom ihåg att jag sparat det bästa i den egna minnesbanken. What happens in the skogen, stays in the skogen!
Sova ute. Ju mer stjärnklart desto bättre. Det har blivit en del nätter under bar himmel, har trotsat kylan när himlen helt enkelt varit för vacker för att krypa in i ett tält. Om jag sov ute under Den Stora Blodmåne-Natten? Svar: Ja!
Sitta på en strand och njuta. Ja tack. Oktoberbad är underskattat!
Elda på kvällen. Ja tack. Eld är underskattat!
Solen kommer, den kommer…
“Running Möja”-metoden. Kartan. Jag måste lära mig det här, åtminstone lite bättre än så dålig som jag är nu…
“Running Möja”-metoden. Inte helt sågad av högskoleadjunkten, bara nästan…
Nu vet jag vad blått är i alla fall!
Fick hybris. Trodde att jag skulle springa på den här kartan. Det skulle jag icke. Det skola endast Gustav Bergman och folk i hans kaliber göra…
Kom ner på jorden. Skulle springa på den här kartan! Det hade varit betydligt lättare om jag visste om att det fanns blindkontroller på banan… Gör om, gör rätt (tänk rätt…)
Det går ju inte att bara mysa. Ibland måste jag lida också för att må bra. Då sätter jag mig på Monarken och kör syrgas-intervaller. Pusssh, puuusch, psss.
Hej då bloggen.
