Gästinlägg
Det är jag som är Moa och jag tänkte beskriva lite hur det är att dela rum, säng och ibland även täcke med Linnea runt 250 dagar per år. Om vi börjar med täcket så skulle jag nog säga att just dela täcke är en av Linneas sämre egenskaper. Allt som oftast slutar det med att jag vaknar och fryser mitt i natten och får leta upp någon form av alternativt täcke, typ filt, handduk eller toapapper funkar också i nödfall (haha).
Som tur är finns en hel del fina sidor med Linnea också.
Linnea är bra på att säga rätt saker när det bara finns fel saker att säga och när det inte finns något alls att säga så finns hon där ändå. Hon köper glass när jag är sjuk och vi hjälper varandra med det allra mesta.
Vi har tävlat mot och med varandra sedan vi var 10 år, och det har satt sina spår. Linnea berättade här om dagen att hon känner i luften och hör på min andning om jag blir trött eller irriterad på något. Nästa gång jag inte vill visa att jag blir sur måste jag alltså komma ihåg att hålla andan.
Det finns såklart även praktiska saker med att känna någon innan och utan. Till Linnea behöver jag sällan prata i hela meningar för hon vet redan vad jag tänker på och när jag ska försöka förklara något svårt så räcker det med att säga ”ja men du fattar vad jag menar”. Skulle kunna säga att vi är lite som ett gammalt gift par, förutom att vi inte gifta och att vi inte är så jättegamla än!
Det var lite om hur det är att vara kompis med Linnea, fortsättning kommer kanske i ett senare inlägg:)
