Seamasters 2016

Och som det var i år, nordiska mästerskapen i surfskiracing.

Vi kom ner som ni vet igår och campade vid Oxelösunds båtklubb. Jag sov i min bil som brukligt, sover minst lika bra i den som hemma. En otroligt fin känsla att rulla ut madrassen och sovsäcken och somna mot havet och som igår regnet smattrandes mot taket. Vaknade i förmiddags (strax efter 06) till en dimma som var tjock som bomull. Hörde att LaRs i sitt tält bredvid var vaken så vi surra lite, gick bort till sivens tält, väckte honom sen Pauls tält. Inte kan man ligga och dra sig på mornarna. Det funkar icke. Kvällen innan hade jag och Paul suttit och kollat reprisen på Jenny Rissveds os-guld, stort Jenny!

Folk började droppa in, vanligt kaos som vanligt med lastning av alla kajaker och hopp in i bussen som skulle ta oss till starten i arkösund. Hade en konstig känsla i kroppen av dåsighet men pepp på att köra.

Vid arkösund var det fortfarande tokdimma så beslut togs att köra från näverkvarn till oxelösund dvs fjolårets bana men baklänges. Som vanligt väldigt skönt häng i bussen! Skönt folk i den här svängen!!

Fippel vid start, alla hoppade i vattnet och den mest kaotiska start jag varit med om.

Visste att startfältet var enormt bra i år så hade inga förväntningar alls men insåg till min stora förvåning efter nån hundra meter att ingen ville matcha mig i starten,. Inte ens Joep från Holland (6a på maraton em nu för några veckor sen) eller Emil Torstensson, eller för den delen Tommy Karls.

Jag antog att snart så är det väl nån hetsig jäkel som dunkar på och ifrån men… Inget hände. Jag låg där först säkert en timme utan att nån ville hjälpa till däremot så droppade folk av klungan… Skönt. Då går det snabbt när jag drar tänkte jag. Drack hela tiden, drog i mig gels regelbundet.

Nån gick upp och drog, jag försökte ligga på våg men tyckte det var rätt tråkigt så gick upp igen och drog på.

Med några kilometer kvar så ökade Joep rätt hårt och det var bara jag Emil, steffen från Tyskland  och siven som hängde på. Tommy hade halkat av tidigare likaså Paul.

Jag och siven halkade bak kanske hundra meter men tog igen rätt mycket sista kilometern. Var en tight spurt mellan mig och siven och en sten under vattnet där siven drog längsta strået.

Emil vann, Joep tvåa, siven sen jag.

Asnöjd!

Kanske inte det bästa taktiska loppet men jag har inte harmoni att ligga och mjäka i en klunga, ligga och tjuva och låta andra göra jobbet. Nej. Det där får andra hålla på med. Jag vill köra på.

Imorse


Paul och hans frulle. Klart speciell..


Evighetslånga bussresan och vid start


Vid målgång. Michaela och Elis står och surrar

Resultaten.

Från havet


Och efter målgång


Godnatt nu. En ny dag imorgon.
Marre

Be first to comment