2 timmar nötande

Idag blev det två timmar i kalasväder. Fyra minusgrader, vindstilla och strålande sol. Det känns lite i armbågar och rygg att det är tredje dagen på raken med längdskidor men trots det känns det bättre och bättre mot första passet.

Det är också så sjukt lyxigt att jag kan ta mig grejerna hemma och gå bort till spåret som är 5 km. Det är ett stort fält som heter Gipen och ligger i södra Uppsala, det är platt och skiljer bara 40 höjdmeter på ett varv. Bra för stakningen men jag är såpass klen så det blir en del frånskjut och diagonalning också.

En speciell sak med Gipen är att jag växte upp bredvid den. Då bodde vi i Gottsunda i hyreslägenhet men då hade jag typ 100 meter dit. På somrarna spelade jag fotboll där med Uppsala Näs IK (UNIK) och körde terränglöpning med Gottsunda IF. På vintern tränade vi längd med Gottsunda IF och det var just på Gipen som jag som tioåring krossade allt motstånd i längdcupen. Klubben ordnade men alla fick vara med. Det var fyra deltävlingar och de tre bästa resultaten räknades. Jag minns inte om vi körde 2,5 eller 5 km men jag vann alltid med över en minuts marginal. Och det var ungar med bra kondition, två i klubben som jag vann stort över placerade sig topp 4 på lilla lidingöloppet och minimarathon. Tyvärr var jag inget konditionsfenomen utan förklaringen låg nog i att mina morföräldrar hade stuga i fjällen där vi var så ofta vi kunde. Min teknik var det nog som avgjorde till min fördel.

Hur som helst är det fina minnen och det känns bra att träna på gipen. Förhoppningsvis hinner jag med ett längdpass till innan regnet kommer i nästa vecka.

Be first to comment