Martin Nordstrand

Martin Nordstrand är killen som tog familjens friluftsintresse och adderade till ett högre tempo och pulsklocka, ur detta föddes ett galet intresse för multisport och Adventure racing som på senare tid mer eller mindre smalnat ner på paddling i olika former. Brinner för friluftsliv och favoritårstid är alla. Klyschigt, ja.

Skönt häng i åre 2021

Bra sköna dagar i åre!

vi bor hur bra som helst här i Bykyrkans vandrarhem i undersåker. Ett fint mysigt rum med två våningssängar och nära (med bil) till Edsåsdalen, vålådalen och trillevallen.

i

åkte utför igår i strålande sol och minus 19 nere i dalen, plus 4 på toppen. Sjukt najs med den skillnaden.

Vi kör mest längd och det är verkligen så vackert, men fortfarande ovant att köra skejt.

nu idag torsdag körde vi en sväng på gymmet här i Åre, det heter STC och är väldigt snyggt.

Martin Nordstrand



Hos Popupworks och hälsa på

Nu ikväll drog jag till Martin Stober som har Popupworks och hälsade på och hämtade lite dryck..

han har så mycket coola bilar och härliga projekt med Gotlands bryggeri, cuba cola, spendrups, trocadero,

plantagen med mera.

Marre



Sällskapsresan – snowroller

Klädmärket Stellar Equipment har gjort en parodi på Snowroller men nu inspelat uppe i Åre med bl.a Erik Sunnerheim, David Kantermo, bubbis mm.


Luciapaddling till Stadshuset

Nu är jag hemma från att ha packat ihop från årets luciapaddling som Kajaksidan och Örnsbergs kajakklubb har arrangerat. Väldigt lyckat och åh så fint!

totalt var vi 110 stycken.

vi paddlade från Gröndal till stadshuset där vi kollade på Nobelfestens ljusshow. Wow!



Preben-crossfit på Bosön

Idag körde jag och Mackan, (Markus Robért) ett hårt träningspass på Bosön/Lidingö. Det heter Preben och går till så att man har fem st olika övningar. Vi körde

chins, kettlebellsving, dips, toes to bar, wall ball shot.

man gör varje övning 7 reps.

ena börjar och gör första övningen, då vilar den andre, sen gör den första. Sen gör polaren två övningar medan jag vilar, jag gör två och han vilar. Så fortsätter man till man gör alla, då plockar man bort den första. Tänk pyramid.

avslutade med lite tyngdlyftning. Bra pass!

käkade sen svinbra lunch på Bosön-matsalen och avslutade med tre varv frisbeegolf ute i snön.
så kul dag!!

Marre


Paddelmaskin

Idag körde jag kanske årets första (?) och kanske årets sista (?) pass på maskinen. Det är verkligen inte så kul att sitta där men jag tror det är bra..

10 min uppvärmning

2* 5 min

5* 2 min

10* 1 min.

Jobbigt!


Hammarbybacken med Alice

Igår var det ju då onsdag igen och Hammarbybacken. Alice, syrrans äldsta barn ville gärna hänga på vilket är så kul!

Det har varit väldigt kallt ett par dagar så snökanonerna sprutade på för full fart och det var vitt och fint iaf andra halvan uppåt. Totalt gick vi tre vändor upp, bra jobbat Alice!

igår var vi,

jag, Alice, Marek, Jonathan, Linda, Jessica, Johanna, Erich och cecilia. Så kul!

Middag innan hos syrran.

//marre


Full fart i Hammarbybacken

Igår var vi ett stort gäng som sprang i Hammarbybacken,

sju vändor blev det och högt tempo alla svängar. Helt död varje gång uppe på toppen! Vitamin well och Barebells ställer upp med dryck och bars efteråt, så himla najs!

Innan Hammarbybacken så åt jag middag hos syrran där även mina päron var. Mysigt!

//marre


Markus Eder ultimate run


sjuk skidåkning från skidåkaren Markus eder, självklart sponsrad av Red Bull.

mix av freeriding, skidor på glaciär, hopp, Big air, park och slope style.

//Martin


Löptur imorse här på Egina

Vi börjar varje morgon med en lång promenad eller en löptur.. så himla vackert och bra start på dan.

Här hos Mano och Åsa har de en espressomaskin som jag tar en kopp från nån gång per dag med skummad mjölk. Riktigt gott faktiskt, så det tar vi varje morgon innan vi beger oss av.. imorse var löpning/promenaden ca en timme. Från huset, upp några traktorvägar upp till ett kapell som finns på en höjd, jogga ner genom en gammal olivlund (med träd ca 1000 år gamla), förbi några bönder med skällande hundar och sedan hem och ner till havet och ta ett bad.

sedan frulle och nu jobb..

Martin Nordstrand från Grekland hösten 2021


Upp till kapellet imorse

Vi börjar varje morgon här hos Mano i Grekland på ön Egina med att gå eller springa upp till ett kapell på en hög kulle precis bakom huset, ca 40 min upp, 20 min ner.

Och nu jobbar jag…


/Martin Nordstrand


Sköna dagar hos Mano på Egina

Tjenare,

sköna dagar hos Mano och Åsa på ön Aegina här utanför Aten. Solen skiner de flesta timmarna på dagarna, idag dock lite regn på förmiddagen.
vi börjar varje morgon med att gå runt lite bland olivodlingarna bakom huset och njuta av utsikten, så himla vackert!

jag jobbar en hel del på dagarna med ett nytt bra och spännande projekt, Bonusfamiljen som ska bli biofilm men jag försöker komma iväg på en paddling per dag iallafall.

nu är klockan kvart över åtta på kvällen och det är varmt ute, imorgon blir det tidig start ty vi ska hajka/vandra upp på öns högsta topp här på ön. Start 06 har vi sagt för att försöka fånga soluppgången…

Och två härliga färgglada bilder på tanten som vi köper frukt ifrån.

Marre


Sjuka downwinds

Igår paddlade vi två sjuka downwinds vid surfklubben utan Aten, den som heter Athens watersports club.
på eftermiddagen åkte Mano över till ön som heter Egina och jag bilen själv och åkte till flygplatsen för att hämta johan och Niklas som kom från Arlanda. Vi sov inatt på ett rätt nedgånget hotell vid hamnen i Aten. Nu på förmiddagen blir det en sväng på havet och i em åker vi också till ön och Manos hus! Så najs.
solen skiner tyvärr inte idag men imorgon kommer den med full fart igen.

Hörs!


Martin


Grekland och sjuka downwinds

Idag vaknade vi i Egina (där Mano har sitt hus) och åkte direkt med bilfärjan ca 1 timme till Aten för att paddla downwinds, dvs längst med kusten och med vågorna i ryggen.. bästa som finns typ, vi körde från Aten watersports club.

Prognosen var mycket vind och vindmätarna på klubben sa stadigt 13 m/s, byar på 18 m/s.. ni kan tänka er vågorna här på medelhavet!!

Nu bor vi inne i Aten hos våran kompis Savvas som är grek och bor här, vi har varit ute och ätit pizza och pasta, så gott och så hungriga. Nu lite glass sen sova..

imorgon paddling härutanför Aten igen, det ska blåsa massor!

typ 23 i luften och 20 i havet.

Marre från Aten


Grekland dag 1 hösten 2021

Nu är vi nere i Grekland, det egentligen dag 2 och jag och Mano sitter på en färja på väg till Aten för att paddla med klubben där idag och sova över där inatt hos vår/Manos vän Savvas som bor inne i stan.

Resan ner gick bra men tidig start (03,15 kom taxin) sedan flyg till Köpenhamn hamn 06,00, vidare till Aten 08,40 och landa här strax efter lunch.

varmt och skönt, soligt och blåsigt. Så najs! Vi körde en lång sväng på havet igår, tog oss till Manos ö som heter Egina (kolla Google Maps) åt fantastisk mat på en fiskrestaurang här i krokarna och somnade tidigt.


Marre eller Martin Nordstrand från Grekland


Statist på Likea, en serie

Tjenare, igår var jag statist/skådis på serien som jag jobbar med som ska gå på tv4play och c-more våren 2022. Den kommer bli så kul och himla intressant eftersom den skildrar hur det är att vara influencer i Stockholm.

igår var jag då skådis…

Se nedan också för lite bilder från inspelningen

Jag var på ett möte på Viaplay också och pratade om lite kommande projekt/filmer, kul, vägg i vägg typ sitter Red Bull så jag gick upp och hälsade på där. Här Jesper Antell, kommunikationschef.

Nedan också en kort film från igår på lite behind the scenes, Eric producent och Rosanna prod ass.

Marre


Anja och Filippas hållbara hus

Här är ett fint projekt som jag jobbat och jobbar med från start till mål (troligen januari någon gång).

Skidlegenden Anja Pärson och hennes fru Filippa Rådin ska bygga ett hus så hållbart som det bara går och allt spelas in och läggs ut på framförallt Youtube här:



Junibacken

Igår var jag och mamma på Junibacken med syrrans två yngsta barn, så mysigt! Junibacken är på Djurgården och är som ett upplevelseland baserat på Astrid Lindgrens böcker. Gå dit!

se bilder nedan:

Marre


På luffen i Europa- Cykeltur genom Europa

Av Björn Olin.
Länkar till Fotografiska anteckningarIn EnglishEssingen.com 


2005 cyklade jag och min polare Björn Olin genom hela Europa och ner till Spanien. Artikeln nedan är väl värd att läsa!

Jag, Björn Olin, och Martin Nordstrand (i paddelkretsar mer känd som “Mälarvattenmannen”) hade bestämt oss för att cykla igenom Europa.

Den 20e Juni stod vårt jet ner till Lübeck och väntade på plattan i Skavsta. Vi hade inte känt varandra speciellt länge innan vi bestämde oss för att köra cykelturen. Vad värre är att vi heller inte hade någon aning om vad långfärdscykling egentligen innebar.

Dock hade vi dragit upp några fundamentala riktlinjer:Resan kan vara från tre dagar till tre veckor. Vi går förutsättningslöst in i detta med inga som helst prestationskrav. Är det trist lägger vi ner. Resan får inte kosta en massa pengar! Vi googlade runt och skissade på cirka 15 euro per dag för två herrar.Snabba cyklar och minimal packning. Vi ser inte semestern i att sega runt på tröga robusta armécyklar, totalt nedlastade med en massa halvt onödigt baggage. Vi struntar i Sverige. Sverige har ingen cykelkultur och dessutom är det inte inspirerande att åka igenom Europas största trädplantage.Resan skall gå söderut. 150 kilometer per dag verkade vara rimligt om man får tro tidigare äventyrare. Vi undviker alla stora städer.


Utrustningen

Med inspiration från Jobst Brandts “Tour of the Alps” skildringar förstod vi att det gick att semestra med landsvägscykel. Björn tog sin Cannondale R700 på Ryanair. Detta kostar runt 200 kronor extra. Martin köpte sin vrakbilliga 2Danger Cyclocross på bicycles.de i Lübeck för 700 €.

Packningen tvingade vi ner i 24 liters Sadelväskor, Carradice “Super C” från cykelnetto.com. Vi trodde att detta var cyklingens motsvarighet till matbutiken Netto (där man handlar havregryn och DVD-skivor billigt). Men ack, man skall icke döma butiken efter namnet; personlig och professionell service från Billy Guldager rendrerade alla delar på plats. Ortileb 8 liters styrväskor köpte vi hos farbror Erling på Svima.

Turen
Vi utgick från Lübeck i norra Tyskland. Vi cyklade i sydvästlig kompassriktning mellan vackra, organiserade byar på cykelvägar av varierande kvalitet. Medelåldern i dessa byar verkade ligga på runt 78 år. Målet var Holland som vi hade fått för oss var cyklingens Mecca.
 
 Att hålla budgeten visade sig inte vara några problem. Tyskland var rikt på naturresurser. Morgonkaffe med kaka serverades av traktens bilhandlare. Varje ansedd åker var utrustad med dusch. Mat och sovplatser fanns överallt. Vårt val att varken ha med sovsäck eller liggunderlag visade sig dock föra med sig en del obekvämligheter. Man vaknade mörbultad. Lättrampade cyklar med minimal packning visade sig vara överlägset.

Vi flög fram i runt 30 km/h utan ansträngning.
150 kilometer per dag var inga problem att hålla. Vi invaderade Holland redan den tredje dagen.

Solen gassade konstant. Europa var i värmebölja.
Holland, mest känt som mikroskopets födelseland, drev upp resans standard ytterligare.

I Tyskland hade vi lärt oss att campa vid idrottsplatser och där få ömkan från likasinnade så att vi kunde komma åt duschar och toaletter. Då vi frågade ett snällt äldre par efter idrottsplats i Lochem slutade det med att vi i stället blev inhysta i deras hus. Dusch, lokal öl i trädgården, sängar och en riktig hotellfrukost bjöds det på. Luffarlivet fick en omstart. Tack Janny och Albert Blauw! 

Cykelvägarna var utomordentliga, landskapet var vackert och folket var otroligt gästvänligt. Som grädda på moset hade lokala cykelaffären ett par sjyssta AMD-cykelbyxor (ett must have för en gammal AMD investor). Lyckan var fulländad! Genom hela Holland surfade vi på räkmacka.

Allt slutade i en grand finale då vi halkade in på överklassfest i ett av Maastrichts finaste gods. Nu hade våra bivack-estates plötsligt pool och vingård. Från det fantastiska godset kunde man i horisonten skymta ett elakt litet vitt hus, precis vid Ardennernas fot. Vi hörde att detta var Belgiens gränskontroll.

Bakom det lilla huset var marken ej längre platt och engelska ej längre förstådd. Vi blev varnade för stora tjocka kossor som åt Svenska turister. Vi trodde dom skämtade! Mer om B*lgien någon annan gång. Noll stjärnor.
 Värmeböljan hade Europa i ett järngrepp. Men efter solsken kommer solsken. Vi hade inte ramlat över duschmöjligheter på ett tag och hade begränsat med ombyte.

Nätterna i enmansbivackerna var varma och kladdiga. Eventuella nattliga regndroppar letade sig igenom Björnes gore-tex barriär från början av 90-talet och ner på Björne själv.

Allt lade en god grund för en framgångsrik höinfusion i cykelbyxorna.
 Det finns förmodligen ett tröskelvärde då samhället klassar en som lodis snarare än turist. Vi var på väg åt det hållet.

Från att ha varit två relativt charmiga och trevliga typer var vi nu herrarna äckel och päckel på cykel. Jag började bli orolig att detta kunde begränsa vår framfart. Kanske butiker nekar oss inträde och mödrar rycker undan sina barn då vi kommer? Allt trevligt folk vi träffat under resan var vår behållning.

Var dessa stunder nu ett minne blott? 🙁
 Som tur var verkade samhället vara ouppmärksamt och vi kunde gå in på Lidl och shoppa som vanligt utan problem…. nästan… Dags för Björne att betala. Men var är plånboken? Den hade försvunnit.

Björta sträckte sig efter telefonen för att spärra kreditkortet… men… Hoppsan, den var också bortslarvad. The good: Björtas packning nu 225 gram lättare.

Resan malde på. Vi kände verkligen av att olika länder hade olika storlek (duh!) och vi började misstänka att Frankrike var ett av de större länderna.
Hygienincidenten hade tvingat oss tillbaka till resans skissbord. Vi utvecklade nya och mer säkra metoder att finna duschar och investerade även i en ny tvål (+82 gram).

Med kirurgisk precision infiltrerade vi nu även campingar. Duschen fick max ta 4 minuter, sen var det iväg till flyktcyklarna som väntade i närliggande dunge.  
I sydvästra Frankrike var landskapet mindre kuperat och vi hade tur med vinden. Vi turades om att bryta vinden och ligga på rulle.

Märta som var en stor herre forcerade kopiösa vindmassor. Han var homo sapiens motsvarighet till stadsjeep. Jag var resans Fiat Ritmo. Hur som haver, båda ansatserna gav hastighet. Vi höll nu medelhastighet högre än 33 km/h på de flesta pass. 

Redan efter två veckor nådde vi Spanien. San Sebastian blev vår ändhållplats. Resan var över.
Vi tog in på vandrarhem, började vänja oss med att sova i vanliga sängar och att inte göra någonting på dagtid. Nu började det bli läge att diskutera en viktig fråga, hur tar vi oss hem och med vilka pengar?

Björtas plånbok var sedan länge borta och Märta var en man med begränsade resurser.  
 Vi hade hört rykten att FlyNordic flög billigt från Bordeaux. Detta blev vår destination. På tågen lastade vi oss själva och cyklarna i speciella lastrum. Utrymmena var varma och oventilerade. Några stationer senare ramlade vi i princip ut ur lastluckorna helt groggy, chippandes efter andan. Tredjeklass var dock vår melodi. 
 Efter den sista övernattningen, precis intill landningsbanan i Bordeaux, kom vi till slut med ett plan tillbaka till

Arlanda. Märta, som hade skolkat från sitt sommarjobb på Svima, fick stora kängan av Erling i egen hög person. Sist någon såg röken av honom var han på väg till Polen med en stor seglarsäck på ryggen, redo att mönstra på en jättetrimaran och ta sig an nya äventyr.

Björta fick mersmak av cyklingen och styrde kosan mot Alperna. 
  
  

essingen.com contact: bjorn@olindesign.com. Telephone +46 (0) 733 342 952. All images and text on this site are copyrighted.


Onsdagslöpning i Hammarbybacken

Idag är det ju då onsdag igen och då är det intervaller i Hammarbybacken. Jag stod över pga har haft lite ont o ett knä några dagar, troligen för att jag har kört på för hårt med löpning.. och jag är inte speciellt bra byggd kroppsmässigt för det.. men jag drog iallafall dit och körde lite utegym och hängde.

Jag hade med mig Vitamin well och Barebells, tack för det!

alla åt och drack efteråt, gott och bra med energi efteråt!

//Martin


Revolution Race, nytt snyggt märke

Jag har haft förmånen att få testa en skaljacka från det nya up-and coming klädmärket som heter Revolution Race.

https://www.revolutionrace.se

Jackan som jag har testat heter Cyclone Rescue jacket 2.0 och finns här: https://www.revolutionrace.se/herr/jackor/skaljackor/cyclone-rescue-jacket-2-0-men?Color=962

Kolla priset, wow. Och exakt samma kvalité som märkena som finns på marknaden som kostar från 5000 och uppåt..

Kolla in deras kläder, fler bilder kommer!!


Obs inte jag på bilden.

//Martin


Päronen har en ny båt


mina föräldrar men pappa i spetsen har köpt en ny båt som kommer användas massor hemma i Mälaren med dagsturer och kanske någon övernattning då och då.

båten är en Uttern 6000 och det sitter en mercury 4 takt 60 hk på den.

Kul för de och alltid kul med nya projekt!!

nu under vintern ska all träinredning slipas och lackas hela fem gånger, se nedan på hur fint det blir när det blir klart. (Skivan ovan gasköket).

Marre


Badväder okt 2021

Nu o helgen har det varit så himla fint väder, och nere på kajakklubben Stockholms kajakklubb har det och är alltid lite varmare pga helt lä dvs vindstilla och hela huset som är som en solreflektor. Magiskt härligt.
där har vi varit hela helgen och paddlat, solat och badat.

Igår körde vi ca 20 km hela gänget på typ tio pers och gled runt i innerstan i kajakerna.

Imorgon måndag och jobb, hörs!


Multisport i DN

Från Dagens Nyheter som skriver om multisport VM och med fokus på Oskar Svärds upplevelse

SPORT

Vasaloppsvinnare vann VM i multisport: ”Tar månader innan taggarna kommit ut”

PUBLICERAD 20:08

Nätterna var tuffa, under fyra dygn sov de bara 3,5 timmar, men ”så fort solen gick upp så piggnade man ju till”, berättar Oskar Svärd.
Nätterna var tuffa, under fyra dygn sov de bara 3,5 timmar, men ”så fort solen gick upp så piggnade man ju till”, berättar Oskar Svärd.Foto: Anton Thorstensson

Trots att vassa taggar satt kvar i benen, knäna värkte, fötterna var svullna och blåsorna på tårna såg illa ut var det bara en sak som Oskar Svärd önskade sig efter lagsegern i mytomspunna Adventure Racing World Championships.

– Jag ville bara lägga mig ned och sova, säger Svärd.Lars GrimlundTextDela på FacebookDela på TwitterTipsa om artikel Kommentera2Läs senare

Efter att under fyra dygn, en timme och 56 minuter gått igenom de mest plågsamma strapatser tog sig Swedish Armed Forces Adventure Team, Försvarsmaktens eget elitlag, i mål som segrare i VM i multisport.https://93c0caccf696081d64c1c9785716dd5e.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

Det var första gången ett helsvenskt lag lyckades vinna, nu var man fyra timmar före tvåan från Estland i en tävling med 92 lag på startlinjen.

– Allt vad ett lag klarar sätts på sin spets. Det är tuffa gäng från hela världen och 20–30 lag som har chansen att vara med där uppe, säger Oskar Svärd.

Försvarsmaktens lag klarade av 17 500 höjdmeter under fyra tävlingsdagar.
Försvarsmaktens lag klarade av 17 500 höjdmeter under fyra tävlingsdagar. Foto: Anton Thorstensson

Men det fanns kritiska moment som hotade den svenska segern.

Lagets kapten John Karlsson hamnade i en rejäl schackningsperiod och hade det tufft på trekkingsträckorna under det drygt 60 mil långa loppet.

– Vi var oroliga för att John skulle gå ned sig för mycket och att han inte ens skulle kunna fortsätta. Han bet ju i något fruktansvärt. Då gäller det att vi andra också biter i, jobbar för laget och hjälper varandra. Hade det tagit stopp där hade vi tvingats bryta.https://93c0caccf696081d64c1c9785716dd5e.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

Man visste att starten skulle gå i Monforte de Lemos och att målet skulle ligga i La Coruña, näst största staden i Galicien i nordvästra Spanien.

Men hur banan såg ut hade man ingen aning om.

– En och en halv timme före start fick vi 51 kartor och kunde se längden och kuperingen på de olika sträckorna. Första sträckan var tolv mil trekking med 5 600 höjdmeter, bara en sådan sträcka är tuff att ta sig igenom.

En av monstersträckorna var 210 kilometer på mountainbike, konstaterade Oskar Svärd.
En av monstersträckorna var 210 kilometer på mountainbike, konstaterade Oskar Svärd. Foto: Anton Thorstensson

Svärd såg snabbt att ytterligare två av de sju sträckorna kunde liknas vid ”monstersträckor”.

– Vi skulle paddla nio mil och dessutom cykla 21 mil. Det var de sträckorna som stack ut och vi förstod att de skulle bli avgörande.

Svärd var gruppens navigatör.

– Det var bara att hålla i kartorna man behövde på första sträckan och stoppa resten i ryggsäcken. Sedan var det bara tuta och köra men man måste också vara smart, en för tuff öppning kan ödelägga hela tävlingen.

Lagen behövde bära med sig all utrustning själva, ryggsäckarna vägde mellan sex och sju kilo.
Lagen behövde bära med sig all utrustning själva, ryggsäckarna vägde mellan sex och sju kilo. Foto: Anton Thorstensson

Det fanns ingen support längs sträckorna utan deltagarna tvingades bära med sig allt nödvändigt i en sex–sju kilo tung ryggsäck.

– När John blev så sliten blev vi tvungna att ta hans grejor också, det var en utmaning.

En del säkerhetsutrustning var lagen tvungna att bära med sig.

– Ville man sova så fick man bära med sig grejor för det.

Första natten hoppade laget över sömnen.

Vädret i Spanien växlade – från solig värme till hagel.
Vädret i Spanien växlade – från solig värme till hagel. Foto: Anton Thorstensson

På andrasträckan började det hagla och landskapet förvandlades från grönt till vitt.

– Det blev svinkallt, vi blev tagna på sängen för man hade sagt att temperaturen skulle ligga runt tio grader på nätterna och 15–20 på dagen men det vara bara ett par plusgrader när vi nådde toppen. Sydeuropéerna tyckte nog att det var jädrigt kyligt.

Laget hade bestämt att de skulle sova på sträcka tre som handlade om att paddla kajak. De delade upp 16 timmars paddling i två perioder.

– Vi ville sova mitt på natten och hade räknat ut att det skulle bli i mitten av sträckan. Vi slet av oss alla kläder och satte på oss tröja och kalsonger och sedan kröp vi ned i en tunn, tunn sovsäck.

Paddelsträckan var nio mil lång, efter halva vägen valde Swedish Armed Forces Adventure Team att sova ett par timmar.
Paddelsträckan var nio mil lång, efter halva vägen valde Swedish Armed Forces Adventure Team att sova ett par timmar. Foto: Anton Thorstensson

Efter två timmars sömn var det dags att börja paddla i mörkret igen.

– Det var bara att kliva upp, man kände sig ganska mörbultad men det vara bara att sätta på sig kläderna igen, blöta och goa, och börja paddla.

Sträckan innehöll flera dammar där lagen tvingades lyfta upp kajakerna på land, den längsta landsträckan var 13 kilometer.

– Vi hade små kärror med hjul med oss så vi kunde dra båtarna, berättar Svärd.

Den långa fjärdesträckan på mountainbike kördes delvis på natten.
Den långa fjärdesträckan på mountainbike kördes delvis på natten.Foto: Anton Thorstensson

Tredje natten, under den långa fjärdesträckan på mountainbike, kostade man på sig att sticka emellan med ytterligare en och en halv timmes sömn.

Vid varje kontroll fick laget höra ställningen i toppen vid den tidigare växlingen och det stod rätt tidigt klart att man turades om i toppen med ett lettiskt lag.https://93c0caccf696081d64c1c9785716dd5e.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

I slutet av sträcka fem lyckades svenskarna koppla segergreppet.

– Det var en orienteringssträcka som vi satte helt perfekt och de bommade, plus att de sovit lite för lite och slarvat med maten. De tappade en och en halv timme på en mil, där gick vi ifrån, konstaterar Svärd.

Målgång i La Coruña, efter det firade man med jordgubbsglass.
Målgång i La Coruña, efter det firade man med jordgubbsglass. Foto: Anton Thorstensson

Tävlingen avslutades med drygt tre mils löpning.

– Sista 15 kilometerna var det asfalt och man var helt förstörd. Efter fyra dygn ska du springa med tung ryggsäck, det var 25 grader varmt och asfalten bara kokade.

Segermarginalen skrevs till fyra timmar.

– Vi hade en grym avslutning på tävlingen. Även om vi bara sovit tre och en halv timme på fyra dygn så kände vi glädje och förstod att vi hade stora chanser att vinna.

Men det var inte förrän alla fyra var över mållinjen som Svärd vågade ta ut segern.

– Det räcker att någon bryter benet, skadar sig så att man inte kan ta sig fram eller går helt tom, då kan man vara rökt. Benen ser fruktansvärda ut, det var taggbuskar och det kommer ta två, tre månader innan taggarna kommit ut, så illa är det. Bitvis var stigarna helt igenvuxna och det var mörkt i tolv timmar så vi fick bära med oss många pannlampsbatterier, men så fort solen gick upp så piggnade man ju till.

Några längre matraster blev det aldrig tal om, man tävlade och åt samtidigt.

– Vi åt smågodis, bars och allt som är tänkbart att äta. Koffeintabletter för att hålla oss vakna. Vi stannade på något litet ställe och köpte en macka eller en croissant, det är viktigt att få något att bita i och inte bara äta det där slajmiga sockret. Jag brukar säga att jag älskar choklad men efter tre dygn är man inte så jättesugen.

Svärd om 40-åriga Malin Hjalmarsson: ”Hon är som en maskin.”
Svärd om 40-åriga Malin Hjalmarsson: ”Hon är som en maskin.” Foto: Anton Thorstensson

För att få starta måste kvartetten bestå av minst en man och en kvinna.

I Swedish Armed Force Adventure Team tävlar Svärd, som är officer på Ing2 i Eksjö, tillsammans med John Karlsson, Karlsborg K3, Malin Hjalmarsson, från Livgardet i Stockholm, och Emil Dahlqvist, Dalagruppen i Falun.https://93c0caccf696081d64c1c9785716dd5e.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

Alla måste ta sig i mål för att ha chansen att vinna.

Oskar Svärd har mött många idrottskvinnor men ingen som Malin Hjalmarsson.

– Hon är som en maskin. Hon är 40 år och arbetar som kapten på Livgardet, jag är sjukt imponerad av Malins insats.

Det segrande laget: Oskar Svärd, Emil Dahlqvist, Malin Hjalmarsson och John Karlsson.
Det segrande laget: Oskar Svärd, Emil Dahlqvist, Malin Hjalmarsson och John Karlsson. Foto: Anton Thorstensson

Totalt besteg laget 17 500 höjdmeter.

– Det är som att gå upp till toppstugan på Åreskutan sjutton och en halv gång, så många höjdmeter har vi tagit under den här tävlingen, det tycker jag sticker ut, det var knappast någon platt bana.

Det segrande laget, förkortat Safat, startade 2014 och har tidigare kommit trea och fyra på VM. Oskar Svärd har bara varit med de senaste två åren och man måste vara anställd av Försvarsmakten för att få tävla i Safat.

– Vi tränar tillsammans tre dagar varannan månad och dessutom på respektive plats där vi verkar, det blir en massa träning.

Oskar Svärd vill inte jämföra denna VM-seger med segrarna i Vasaloppet – det är två olika saker säger han.
Oskar Svärd vill inte jämföra denna VM-seger med segrarna i Vasaloppet – det är två olika saker säger han. Foto: Anton Thorstensson

Oskar Svärd, 45 år, har vunnit Vasaloppet tre gånger, senast 2007, varit tvåa två gånger och trea en gång. Under en 13-årsperiod var han aldrig sämre än nia.

– För att vinna Vasaloppet är det väldigt små detaljer som avgör. Här måste du vara så bred, du måste paddla rätt, kunna sova och fysiskt är det här mer utmanande. Men du är ju inte spets på någonting, min syreupptagningsförmåga är lägre än för tio år sedan.

Han vill inte jämföra VM-segern med sina segrar i Vasaloppet.

– Vasaloppet har jag levt med i hela mitt liv. När du tävlar individuellt är det bara mig det handlar om, bara mig. Nu är det ett lag och man måste hjälpas åt, om någon sviktar så kan man inte skita i det. När man vinner som lag så är det väldigt stort, alla måste lyckas.

Segern i Adventure Racing World Championships firades med jordgubbsglass.

– Men jag ville bara lägga mig ned och sova, säger Oskar Svärd.

Fakta. Den långa färden mot mål

Start: Monforte de Lemos.

Sträcka 1: trekking, 122 kilometer.

Sträcka 2: mountainbike, 80 kilometer.

Sträcka 3: paddling , 90 kilometer.

Sträcka 4: mountainbike, 210 kilometer.

Sträcka 5: trekking, 65 kilometer.

Sträcka 6: paddling, 11 kilometer.

Sträcka 7: trekking, 33 kilometer.

Mål: La Coruña


Intervaller Hammarbybacken hösten 2021

Idag så drog jag igång mina träningar i Hammarbybacken, så kul att det är igång och ack ack vad jobbigt. Idag var vi Ivan Kruger, daniel Nordlund, Niklas Westin, Marianne, daniel Hansson, jag (Martin Nordstrand) och Jonathan och emma Eriksson.

vi körde sex (riktigt hårda) vändor! Häng på nästa gång, samling 18,15, start 18:30!!

Martin


Peak performance har nytt klädmärke

Från åkaskidor.se



Peak Performance grundare och Marcel Hirscher startar nytt klädmärke

Grundarna av Peak Performance är tillsammans med Marcel Hirscher tillbaka med ett nytt klädmärke, The Mountain Studio.Text: Tobias Liljeroth • 2021-10-02 ANNONShttps://d12506c91b0a16fa7c8ddf0029567822.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

– Hej. Det är Marcel.
Rösten i den andra änden var obekant för Stefan Engström.
– Marcel, vem?
– Hirscher.

Världens genom tiderna näst bästa manliga alpinåkare hade fått nys om att Stefan Engström var på gång med ett nytt skidklädesmärke – Stefans son Mattias Rönngren kör ju i den alpina världscupen. Inom loppet av ett telefonsamtal hade Engström en ny partner för sitt nystartade klädmärke The Mountain Studio. Ett passande jobb för en nybliven racingpensionär.

Men för att backa bandet några år, till 1986 närmare bestämt. Det var då Stefan och hans kompanjon Peter Blom, tidigare chefredaktör på Åka Skidor, startade ett litet skidklädesmärke vid namn Peak Performance. Ett märke med bas i Åre och som siktade in sig mot entusiastiska skidåkare och modern bergskultur. Peak kom med tiden att bli en rungande succé och de bägge grundarna rörde sig med tiden vidare till andra engagemang, bland annat en rad olika klädmärken, både i och utanför skidvärlden.

Nu har Blom och Engström, tillsammans med Marcel Hirscher, skapat The Mountain Studio som är ett klädmärke med tekniska produkter för både aktiv skidåkning och livet utanför, med en design som fungerar både i bergen och i mer urban miljö.

– The Mountain Studio har sin bas i bergskulturen med element från både sport- och modevärlden. Vi vill att våra plagg ska kunna användas både på och utanför berget, säger Stefan Engström när Åka Skidor träffar honom på hotell Granen i Åre en fuktig höstdag i slutet av september.

– Vi kommer att utveckla en liten kollektion med spetsprodukter som har ett brett användningsområde och lång livslängd. Genom att fokusera på färre produkter kan vi göra dem bättre. Vi kommer också kunna göra snabba produktdrops och specialkollektioner.

Stefan Engström, Marcel Hirscher och Peter Blom.

Den första kollektionen består av två olika ställ för skidåkning tillverkade i Gore-Tex Pro, några olika förstärkningsplagg i Primaloft och dun samt ett par lifestyleplagg. Allt med en avskalad design och nedtonade färger. Men vänta alltså mer produkter inom en inte alltför avlägsen framtid.

Grundarna och de som jobbar med varumärket är utspridda över världen men med sitt hjärta och skidkulturella bas i Zermatt, där Stefan bor sedan ett antal år tillbaka.

The Mountain Studio släpps den i slutet av oktober och kommer till en början att finnas på NK Sport i Stockholm samt utvalda butiker i Alperna, och på märkets hemsida såklart.

the-mountain-studio.com




Multisport vm 2021

I dagarna har Multisport vm gått av stapeln och det i Spanien.

efter 4 dygn och några timmar så vann det svenska laget SAFAT – swedish armed Forces adventure team med John Karlsson, Oskar Svärd, Malin Hjalmarsson och Emil Dahlqvist. Helt otroligt spännande har det varit att följa de via hemsidan https://arworldseries.com

Tvåa var ett estniskt lag och trea var det svenska laget med Staffan Björklund som lagkapten – NIAR!

resultat nedan

Och nedan från hemsidan om tävlingen:

The Swedish Armed Forces Adventure Team are the new Adventure Racing World Champions! 

The team of serving Swedish offices crossed the line in a time of 4 Days 1 Hour and 55 minutes to win the 610km race and take the title for Sweden after more than 4 days of continuous racing through Gallaecia.

It is the first time an all Swedish team has won the title since the Championships was established in 2001, although Swedish teams have been on the podium before.  (Two Swedish racers were also in the winning team in 2011 in Tasmania.)

The team is comprised of Oskar Svard, Emil Dahlqvist and Malin Hjalmarsson and led by John Karlsson, who has had a tough, but ultimately rewarding race.  Standing on the sunny finish line at the marina in A Coruna, he said, “This feeling is amazing! I never thought I would achieve this and it has taken me 20 years of racing to do it. Now here we are. 

“To be honest, I’ve had a terrible race. I have suffered the whole way and the team have been amazing, taking my gear and pulling me through. I just tried not to interrupt their flow and stay with them.  Emil and Malin have many years of experience, like me, and we often raced against each other before we got together in this team.  Oskar is quite new to the sport, it’s his 4th race I think, and his navigation is world class.  Really I don’t think anyone could do it better.”

“We like races where we can control our own sleep, and our tactics paid off here. We carried good sleeping bags and got good quality sleep when we need to and it made the difference.”  They only slept around 4 hours during the whole 4 day race.

He added, “My family accept my long hours of training and suffer with me when I race, but now I can’t wait to see them again soon.

This is the first time the World title has come to Europe since the last time the race was held in Spain in 2010.  (Since then it has been dominated by the Seagate/Avaya team from New Zealand, who couldn’t be in Spain to defend their title.)

Prior to this win SAFAT were ranked #10 in the world and had a best finish of 3rd at the AR World Champs (at Pantanal in Brazil in 2015).  They have also won the World Series Nordic Islands Adventure Race (NIAR) 3 times and will be cheering on the team entered by that race, who are currently in 3rd place.  Another Swedish team, Orbital AR, are also currently in 5th place, so this will be a good championships for Sweden.

If they can stay ahead of the NIAR team, Estonia ACE Adventure – La Sportiva will take second place. They lead for most of the race, before losing the lead on the last night of the race.

You can follow the race at the LIVE Tracking and keep up to date on the ARWS Facebook and Instagram sites

Photos: Adventure Sports Media

//Martin



City vanlife i Stockholm

Igår kväll fick jag feeling och stack ut med min urhäftiga campervan -Toyota HiAce långa modellen med 4wd och ställde den på mitt favoritställe i innerstan som är på djurgårn och närmare exakt Blockhusudden borta vid piren där alla fläskiga motorbåtar ligger.

så bra ställe där man står 2 meter från havet och har soluppgången. Jag sov verkligen så himla bra inatt, grymt skönt! Vanlife behöver inte vara så häftigt och maxat, en kväll på djurgårn kan vara alldeles tillräckligt för stunden!

//marre


Ny produktion, Likea

Jag gör ett projekt nu åt TV4play och CMore som kommer sändas våren 2022. Handlar om influensers i Stockholm och deras liv som både är kul och deppigt.

väldigt kul produktion där alla är så proffsiga, jobba med drama är fasen kul!

produktionsbolaget är FLX.

nedan är lite bilder från behind the scenes mm.

Martin nordstrand


Sälen hösten 2021

Så.. nu har jag tror jag fått ordning på min WordPress- som jag uppdaterar bloggen med.

det har varit så struligt senaste veckorna med den men nu har jag lite tid över och har haft massa kontakt med Loopia där allting ligger osv osv..

iallafall, jag mamma och pappa och syrrans två yngsta barn har varit i sälen i några dagar närmare exakt vid högfjällshotellet där mina päron har ett andelshus (två veckor per år)

vi har vandrat en sväng ena dagen på 6,2 km där hela familjen var med inklusive Lars 9 år och Lykke 6 år i hällande regn, snacka om hjältar. Fika i ett vindskydd borta där vi vände. Rappe badade också o en fjällsjö.. skönt!

dagen efter gick jag, Pappa, Lasse och Lene en längre sväng, från Högfjällshotellet till Kvillkojan vidare till Lindalen och slutade i Tandådalen. Blött blött men väldigt fint! Vi var borta typ 6 timmar.

Fina dagar men otroligt mycket regn..

//Martin


2020/2021 Banff Centre Mountain Film Festival World Tour

Kommer till Norden och man kan se den på olika biografer runt om i landet, jag ska se den 7e okt i Stockholm. Syns där!

Se den här härliga trailern!


Jenny och Albins bröllop

Så himla vackert bröllop!

Min kusin Jenny och hennes Albin gifte sig igår 18e september nere i Falkenberg och bröllopet var verkligen så vackert där allt som var i kyrkan var otroligt snyggt!

de tog dubbelefternamnet Nordstrand Maelum. Kul!

Se nedan för tre videos därifrån:

https://youtube.com/shorts/iab-tKJiyHU?feature=share

Och

Och



Och en massa bilder,

//stolt kusin Martin Nordstrand


En augustivecka på Gotland

Nu i slutet på Augusti så åkte jag och mina päron över till vårat ställe i Fårösund för att maxa en extra vecka, så himla mysigt och jäklar vad påtagligt det är att det är en kort säsong där. Den är typ från midsommar till en vecka in i augusti.. sen är det helt öde igen.

både skönt och lite trist.

Min kompis Nico från kajakklubben på djurgårn var där med sin mamma. De har ställe i Bläse (se nedan). Så vackert! Det har de haft sedan -67.

jag och mamma och pappa plockade mycket björnbär som blir gott att äta i vinter till glassen. Vi fiskade en del och cyklade runt.
mysigt!

Och en häftig upplevelse var att jag följde med pappa ut en kväll när han skulle jaga rådjur, jag satt då i ett jakttorn och spanade ut över en åker, timmarna gick och pang hörde jag.. då hade pappa fällt ett rådjur några kilometer bort. Häftig upplevelse!



Tylösand del2 sommaren 2021

Nu är jag i Tylösand igen,

åkte hit efter surfski sm (inlägg kommer om det).
här i Tylösand är det så himla bra häng, otroligt bra sport-feeling med livräddarna som sportar och leker hela dagarna (de som inte jobbar) och polaren Oskar som har semester och resten från Halmstad-kanotklubb som är duktiga på att paddla på havet.
igår måndag körde jag, vilket jag tror, den sjukaste downwinden jag kört hittills. Det blåste ca 12 m/S stadigt och kanske 15 i byarna. Vi hoppade i vid Tylösand och upp mot tylön sedan vek av ner mot Halmstad och en segelklubb lite i utkanten.
sjuuuukt stort med vågor på 2-3 meter (vissa) och de flesta på 1,5 meter typ.

Oerhört bra paddling och rätt knixigt i min Fenn elite s-surfski som inte är jättestabil men i det varma vattnet, solsken och sällskap är det liksom lugnt. Inget kan hända som blir farligt!

se nedan bilder från skönt häng här.

idag körde vi ett träningspass hos Livräddarna här i Tylösand på deras utegym, körde

bicepspress

Bicepscurl

mage

Maxningar på alla, sedan 10 sek vila och sedan maxning igen. Imorgon kommer träningsvärken!

solen skiner och det är varmt, men ingen ”bastu”, vilket är skönt på nätterna!

älskar min Toyota Hiace 4wd, vanlife är fint!

//Marre från bilen i Tylösand sommaren 2021