Som träningsperiodare de senaste åren har min träning gått upp och ner. I land mer upp men den senaste tiden mest ner. Det kan man tydligt se genom min frånvaro här. Men nu blir det nya tag så får vi se hur länge det håller i sig den här gången.

Jag kan ju skylla på att det varit mycket på jobbet och att jag haft ett långdraget ryggskott. Men det är nog snarare bristande motivation som gjort att det inte blivit någon träning. Men som 40-åring behöver kroppen få röra på sig för att den ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Så nu gör vi ett ryck igen!

Det har kommit en del snö i Uppsala och ryggen börjar kännas ok så jag tror att jag snart kommer att lufta längdskidorna igen.

Återkommer!

Det blev en bra helg på landet. Vi fick på vattnet och båten i havet. Jag han också springa två rundor. Det kändes ok men det var riktigt blött på några ställen. Kul att springa i kuperad terräng och på små stigar.

Premiärturen gick bra!

Fredags-AW blev 10 km i skogen på lite nya stigar. Det finns massor med fina stigar i en av skogarna i närheten där vi bor. Idag tog jag en runda efter jobbet. Tyvärr blev det inga bilder från skogen idag, ska försöka komma ihåg det nästa gång. Det kändes långt och lite ömt i vänster knä samt stumma ben mot slutet. Men ändå helt ok för att var nu. Det går sakta men säkert framåt.

Gubbtempo och gubbpuls. Men det kan få vara det nu i början. Om ett tag när jag börjar känna mig hyfsat i normal form kan det bli både snabbare och långsammare.

Tog racern till jobbet idag och på vägen hem tog jag en omväg. Jag har hittat harmoni i träningen nu (hoppas att det håller i sig). Filosofin är att det inte behöver vara asjobbigt hela tiden utan man får faktiskt ta det lite lugnt och njuta också. Jag tror att det kommer att leda till bättre kontinuitet och bättre motivation. Dessutom tänker jag att skaderisken är mindre om jag lyssnar mer på kroppen.

Hur som helst har jag kommit igång bra och jag konstant öm i kroppen, men på ett bra sätt.

Det jag varvar nu är cykel, löpning, rullskidor och padeltennis. Jag ska försöka få till lite bål, knä och axelövningar också. De senaste veckorna har jag snittat 6 timmar per vecka vilket känns.

Jaha, vad säger man? Idag var det säsongspremiär och premiär för mig någonsin för rullskidsträning med klubben. Vi skulle åka en bana på drygt 30 km men redan efter några kilometer kände jag att det gick för fort för mig. Jag kämpade på men efter 12 km fick det räcka. Jag tackade för mig och vek av hemåt. Med facit i hand var det nig klokt för nu gör det rejält ont i vänster armbåge …

Det positiva är väl att det är bra att skynda långsamt. Dumt att knäcka sig mer än nödvändigt och helt idiotiskt att pusha för hårt och paja armbågen helt.

Känns som om jag blev 10 år äldre på 45 minuter. Rullskidor är farliga grejer.

Nu har jag luftat racern! Kändes helt ok. Tog en liten omväg till jobbet så det blev en dryg mil. Tog det lugnt men lite flåsigt blev det. Jag tror jag tar en lite längre runda på hemvägen.

Yes jag lever. Hem gick faktiskt lättare, antagligen för att jag var inställd på att det skulle vara hemskt.

Hur som helst så brukar det bara vara hemskt i några veckor. Sedan släpper det och man kommer upp i en normal standard i alla fall och då blir det kul att springa igen, bara kämpa vidare.

Det blev blött i regnet.

Idag sprang, joggade, lufsade och gick jag till jobbet. Det regnade och var jobbigt i nästan hela kroppen (mest i lungorna, hjärtat och knäna) men det var ändå härligt. Det känns dock lite oroväckande att jag måste ta mig hem på samma sätt också. Men det är ju några timmar kvar.

Formen är hur som helst urusel. Det positiva med det är ju att det bara kan bli bättre, eller?

Jag har nig aldrig åkt längd så här sent på säsongen i Uppsala. Dessutom tog jag på mig allt hemma och var skidorna ca 400 meter till spåret. Sedan åkte jag 20 km utan att åka samma spår två gånger, helt sjukt faktiskt. Men såklart var det inte toppenspår och det sög ganska rejält mot slutet men ändå kanonhärligt.

Helt sjukt, det är mitten på mars och jag kan ta på mig pjäxor hemma, gå ca 400 meter till spåret och sedan åka flera mil i varierad terräng. Galet lyxigt! Ja ja, det blev inte flera mil men 1,5 mil i alla fall idag på kvällen innan det hann bli mörkt.

Idag var det dags. Jag har inte åkt längd på över ett år. Jag tappade sugen totalt efter förra årets Vasalopp men tänkte väl att jag skulle komma igång igen men så blev det inte. Men efter att ha följt Vasaloppet från soffan i år blev jag lite sugen. Så idag stack jag ut i i hemmaspåret. Det är mycket snö så det går att åka långt om man vill. Det är ingen vidare kvalitet på spåren men det kvittade idag. Däremot var det sjukt jobbigt. Jag siktade på att inte stå still men trots knapp styrfart var pulsen riktigt hög. Hur som helst, nu kan det bara bli bättre.

Ja vad säger man? Det har inte funnits någon motivation för träning i höst och när jag var sjuk över julen när vi var Vemdalen bestämde jag mig för att sälja min startplats.

Nu kör vi Vasaloppet från soffan med sjuka barn också …

Får se hur det blir nästa år. Nu är det ju bara ett år kvar.

Uppsalatidningen där jag jobbar har ett samarbete med Uppsala kulturmaraton och idag fick jag en gratisinbjudan till loppet. Jag är sjukt dåligt tränad just nu och dessutom har jag aldrig sprungit längre än 20 km så det känns omöjligt. Men jag vet inte varför men jag blir ändå sugen att utmana mig själv. Det är en jättefin bana runt om i Uppsala så det blir garanterat en upplevelse. 

Jag får se hur jag gör. Men om någon är sugen är det bara att gå in och anmäla sig här! Loppet äger rum fredag 8 september.

Idag hände det! Jag sprang 5 km. Eller sprang och sprang, jag sprang 1 km sedan lufsade 4 km, kul!

Nu kan det ju bara bli bättre!

Årets Vasalopp knäckte mig rätt hårt. Men nu har jag grinat färdigt och det är dags att sätta igång igen. Jag har spelat padel några gånger och i veckan har kag cyklat till jobbet. I onsdags blev det längre än jag tänkt mig då det visade sig att ett av kundmötena jag skulle till var i andra änden av stan. Totalt blev det drygt 40 km cykling, tuffast blev det för en ovan bakdel.

Ja var börjar jag. Vasaloppet för två veckor sen gick som det gick. Det kändes ok inledningsvis men upp till Risberg kroknade jag och sedan blev det bara värre. Jag bröt i evertsberg. Analysen är att jag åt för lite frukost och för lite under loppet.

Kollade i träningsdagbok och såg 135 timmar sedan mars 2016, det är lite. Den mesta träningen gjorde jag i mars 2016 och dec-feb. Långa perioder i höstas var det närmare noll timmar. Jag är en äkta periodare. Måste få kontinuitet om det ska bli något av mig.

Hur som helst …

Nu är det mat och vila fram till morgondagens tidiga uppgång. Snön vräker ner så vi får se om det finns några spår för oss pensionärer och blåbär i led 5. Jag gnetade runt drygt fem km nu efter lunch i igenblåsta spår. Jag fick upp pulsen rejält så det var väl bra. Oavsett hur det går imorgon så ska jag verkligen försöka ta ut mig imorgon. Från eldris och in till Mora ska jag inte vika ner mig.

Annars är vår lilla stuga hur mysig som helst!

Idag stakade jag 15 km medan Arvid tränade bandy. Nu blir det vila och mat. På lördag blir det dock lite lätt träning för att röra lite på kroppen. Det har blivit totalt 54 mil skidåkning sedan i december. Det är betydligt mer än inför Vasaloppet förra året. Det har blivit mycket stakning dock på snabb konstsnöslinga som kanske varit lite för lätt för att ses som riktigt bra träning. Hur som helst är det inget att analysera sönder nu utan nu är det fokus på att samla energi och ladda!

I torsdags var det sista träningen med klubben inför Vasaloppet. Det var stakning i olika varianter. Mot slutet körde 5 st maxintervaller i lilla backen. Vi körde två mot två så det var full tävling. Det kändes bra. I dag söndag blev det en timme i hemmaspåret. Nysnö gjorde att det gick segt. Kroppen kändes också seg och jag hade hög puls. Jag blir lite orolig inför Vasan, jag inbillar mig att jag håller på att bli sjuk. Nu är det viktigt att jag äter och sover bra fram till söndag.

Skönt när man kan ta på sig hemma och gå till spåret.

Jaha då har jag åkt bessemerloppet. Efter en dryg veckas förkylning, sega spår och för mycket klister blev det en plågsam upplevelse. Jag orkar inte analysera detta lopp just nu utan kör på konceptet bryt ihop och kom igen. Två veckor kvar så jag borde hinna med båda.

Johan panikar på lite mer klister före start.

Jag försöker se självsäker ut före start. Det hade varit kul med en efterbild också …

Förkylningen satt i länge men nu är jag på banan igen. Det känns bra i kroppen men såklart märks det att jag inte kunnat träna på över en vecka. Jag tänker köra bessemerloppet på söndag så därför körde jag på som vanligt på träningen idag. Jag har ju ändå rört på mig de senaste dagarna så jag hade ju på så sätt smygstartat för några dagar sedan. Det är svårt att känna och jämföra hur kroppen känns efter en förkylning. Men eftersom jag inte kände mig uppenbart sämre är det nog lugnt. Jag såg dock på pulsklockan att maxpulsen var något högre än den varit på träningen den senaste månaden men det är väl förhoppningsvis i sin ordning. 

Eftersom jag klarade led 5 tidigare i vinter har min plan varit att gå ut hårt och satsa på led 4. Om jag kroknar gör det inget. Men nu med tanke på hur den senaste veckan varit blir jag lite tveksam till hur jag ska göra. Jag får känns efter hur kroppen och huvudet känns på söndag. Det är ju bra läge då eftersom min svåger Johan också ska åka och han går alltid ut hårt så planen var att ta rygg på honom, nu vet jag inte om jag vågat det.

Ingen inspirerande bild men så ser verkligheten ut för oss vasaloppsfjantar i Uppsala.

Det har varit tyst från mig ett tag. Dels har jag ju börjat jobba efter föräldraledigheten vilket har lett till en del logistiska bekymmer i familjen. Det har i sin tur lett till att träningen blivit lite lidande. Men den största anledningen till minskad träning är den dunderförkylning jag åkt på. Jag tränade senast för en vecka sen. Sen dess har det varit öm hals, hosta, sprängande bihålor och snor i olika nyanser. Så det blev inget engelbrektslopp för mig. Jag siktar fortfarande på att åka bessemerloppet på söndag men det känns som om tiden rinner ifrån mig.

Annars är det bra och det är kul på jobben. Mest arbetar jag på Uppsalatidningen med annonsförsäljning vilket är sjukt kul just nu men såklart lite stressande då det gäller att göra affärer hela tiden. Sedan jobbar jag en dag i veckan med mitt bolag där vi säljer in swedish beach tour som är den svenska proffstouren i beachvolley. Kolla in deras hemsida och se var touren gör stopp i sommar swedishbeachtour.se!

Har du ett företag eller jobbar du på ett företag som skulle vilja hänga med på touren i sommar är det bara att slå mig en signal! Nollsjunoll-574 67 43

Idag passade jag på att köra några varv igen medan Arvid tränade bandy. Det blev 13 km på 50 minuter. Det var fina snabba  spår så det säger väl inte så mycket. Nu har jag i alla fall fått ihop 45 mil skidor den här vintern. Jag landar nog på ungefär 60-65 mil innan Vasaloppet. Jag känner mig starkare och starkare men jag är lite orolig för uthålligheten. Det har blivit för få långa pass och de jag kört har orken tagit slut lite för tidigt för att det ska kännas helt tryggt. Nu blir det ett rejält långpass på söndag då jag ska åka engelbrektsloppet så då får jag bekänna färg. Sedan är planen att åka bessemerloppet helgen efter för att sedan, beroende på hur kroppen känns, ta det lite lugnare de sista två veckorna före Vasaloppet för att se om kroppen blir ännu piggare och starkare. Hoppas på det.

Jag ser lite sliten ut efter dagens träning. Men det är nog mest att jag blir röd i ögonen efter att jag kommer in från kylan.

Förra veckan började jag jobba igen efter föräldraledigheten. Det blev lite körigt med logistiken så det hanns bara med två timmars träning. Det känns lite stressande med tanke på att jag tränat så bra de senaste månaderna. Men det är nog lugnt ändå. Den dåliga vintern har ju ställt till det lite när det gäller att åka seedningslopp. Så nu blir det Engelbrektsloppet till helgen, på en kortad varvbana. 15 km gånger fyra varv, tydligen väldigt flackt vilket känns lite synd då jag gillar att diagonala. Jag kommer att åka med min svåger Johan men troligtvis kör han ifrån mig som vanligt …

På måndagen hann jag med att åka några varv i riktigt risiga spår medan Arvid tränade bandy.

Idag stressade jag iväg till längdträningen  med klubben Storvreta. Jag hann precis i tid men när jag skulle ta på mig pjäxorna kunde jag inte hitta dem i bilen. Jag har helt säker på att burit ut dem så min tanke var att jag ställt dem på taket när jag skulle in i bilen. I så fall kunde pjäxorna ligga var som helst mellan sunnersta och Storvreta. Det var bara att vända och åka hem igen. Hemma i hallen stod de, helt obrydda av min stress och missad träning …

Det är lite nervöst hemma just nu. Arvid har feber och ont i halsen. Jag är inte sugen på att bli sjuk nu. På tisdagskvällen stakade jag runt en timme på spåret vid studenternas. Eller spår och spår, det var knappt några spår men bra träning inför Vasaloppet. För första gången lyssnade jag på musik medan jag tränade, det fungerade bra och tiden gick snabbt. Efter att ha vilat tre dagar kände jag mig pigg och kom nästan 17 km.

Idag testade jag för första gången konstsnöspåret i Bålsta. Det har ju varit mycket snack om hur fina spår de får till där och det stämde bra. Trots vädret så har de ett kanonfint varv på drygt 2 km. Nu blev spåren lite sladdriga i kanterna men ändå sjukt fint med tanke på vårvärmen. De har byggt upp ett tjockt lager med snö så det är inte i närheten av några genomslag.

Jag körde i drygt två timmar och drygt 3 mil. Omkring 45 minuter av tiden gick i A2 och och resterande i A1. Det kändes ganska segt i kroppen och muskulärt var det jobbigt. Men ändå bra att få ihop två timmar.

Lite sladdrigt på vissa ställen men när minusgraderna kommer och de drar om spåren blir det kanon.

Idag onsdag blev det första längdpasset efter grotfallsrundan. Det kändes hur bra som helst trots fyra grader varmt och duggregn. Jag tränade en timme på kvällen och kom 15 km medan Emma la barnen. Det känns ganska ok att nöta runt på 550 meter-varvet. Lite långtråkigt men det är ju en liten puckel man ska över på varje varv och i kurvan närmast reningsverket luktar det illa. Så det händer saker hela tiden!

Skönt, klarade led 5 på Grotfallsrundan. Trots dåliga skidor räckte det till femman. Det känns riktigt bra. Nu kan jag slappna av lite och fokusera på att åka riktigt bra på de återstående seedningsloppen och kanske till och med chansa lite för att se om jag kan närma mig led 4. Jag hade ju hoppats på värmdöloppet om två veckor men det ser tveksamt ut med tanke på vädret och snötillgången. Jag får kanske se mig om efter lopp lite mer norrut.

Hade rejäl träningsvärk imorse när jag gick upp. Efter frukost gick jag med Sixten till förskolan och det var en skön och behövlig promenad. Sedan stack jag ut på en lugn joggingrunda i det fina vårvädret. Det var rejält halt på vissa ställen.

Varierat underlag. Det känns nästan lite som påsk i fjällen. Hemmaspåren behöver mer snö men slalombacken ser fin ut.

Jaha, då har jag åkt säsongens första seedningslopp. Det var jobbigt med sega spår och dåligt fäste. Min vallanoja visade sig vara befogad. Jag hade lagt klister på mina skidor redan kvällen innan. Att valla på plats är inte min grej, dels för att det stressar mig och att jag blir iskall om händerna om jag måste valla ute i minusgrader. Hur som helst visade det sig att klistret frös i så det blev varken glid eller fäste. I ren desperation försökte jag täcka med burk och det blev kanske lite bättre. Det var inte så mycket att göra.

Starten gick i alla fall och det blev snabbt två spår, två-tre personer föll framför mig i första lilla utförsbacken men jag lyckades passera ute i lössnön i diket. Sedan är det bara att hålla sin plats i kön ungefär halva första varvet innan det glesar ut. Första varvet (10 km) av fyra gick snabbt och kändes helt ok. Det var flera runt mig som verkade ha haft samma vallabekymmer. Jag kollade på klockan vid varvning som visade 36 min vilket är lite för snabbt för mig i dagsläget.

På andra varvet var vi en grupp på 5 personer som höll ihop, jag låg sist i klungan. Det blir väldigt tydligt hur olika vi motionärer åker på olika delar av banan. Ute på golfbanan sög spåren ibland och då personen framför mig gick över till stakning med frånskjut släppte han kontakten med de framför. För mig kändes det lugnt och funderade på att gå om och täppa till men jag fegade och låg kvar. Sedan när vi efter ca 5 km kom till den långa stigningen upp till skidstadion började vi diagonala och då kom vi ifatt och körde förbi de tre andra.

På varv tre började folk bli trötta och farten sjönk. Jag valde ändå att inte gå upp och dra fast jag kände mig ok. 

På fjärde och sista varvet höjde jag farten och blev ensam. Åkte själv mesta delen och kom ifatt folk som tröttnat. I sista stigningen körde jag om flera som stumnat. Jag kom in på 2:43. Det känns ok med tanke på skidorna men jag måste bli bättre på att hitta rätt nivå av ansträngning. Men det är svårt att veta hur hårt jag kan ligga på utan att gå för hårt. Det känns att konditionen blivit mycket bättre men muskulärt orkar jag inte. Det måste bli bättre. Med lite tur räcker resultatet till led 5 men troligen missar jag med någon minut.

Jag träffade Bingo Rimer före starten. Han var glad och taggad. Förra året kom han sist så nu kunde det bara bli bättre, och det blev det, Bingo hade flera åkare efter sig i resultatlistan!

Utlagda skidor inför starten. Jag stressade inte med att lägga ut skidorna eftersom jag ändå inte åker tillräckligt fort för att tjäna på det. Bättre att starta lite längre bak så att man inte är i vägen för de som har lite mer bråttom.

Nu går min hjärna på högvarv. Jag var nyss och testade mina skidor och mitt nya par som jag har tänkt att åka på testade jag för första gången med klister. Trots att jag la tunt hög det rejält och jag kände att klistret låg i även på halv vikt. Hur kort ska jag lägga för att det ska bli optimalt? Panik, hinner inte testa mer idag så jag får valla upp båda paren och testa på plats imorgon före start. 

På torsdagskvällen tränade jag för första gången med min längdåkningsklubb, Uppsala Vasaloppsklubb. Vi körde lite olika stakövningar och sedan avslutade vi med backintervaller. Det var riktigt kul att träna med andra och kroppen kändes bra. Men det kan nog bli lite träningsvärk imorgon. Planen resten av veckan är vila på fredag och sedan ett lättare pass på lördag där jag ska testa skidor. Det ser ut att bli klisterföre på söndag och jag har aldrig vallat klister på mitt nyaste par. Jag tänkte testa det och blir det bra kör jag på dem på söndagens seedningslopp.

Jag är för dålig på att komma ihåg att ta bilder så det blev bara en parkeringsplatsbild efter träningen.

Igår blev det 1,5 mil stakning medan Arvid var på bandyträning. Det var lite halvsega spår. De hade dragit nya på förmiddagen men plusgraderna gjorde att det inte frös. Det var många ute i spåret. Det känns som att alla Vasaloppsåkare inser att det är nu eller aldrig om man ska hinna få till någon träning. Det är ju bara cirka sex veckor kvar nu.

På söndag ska jag köra Grotfallsrundan i Grängesberg. Jag är lite nervös för jag vet inte vad jag kan förvänta mig. Jag är helt klart bättre tränad nu än tidigare och framförallt vid den här tiden på året. Men frågan är om det gör någon större skillnad på ett seedningslopp. Första målet får bli att hitta en bra och lagom öppningsfart som jag sedan kan öka på de två sista varven. Siktar till att börja med att ta mig till led 6, bättre än det är just nu bonus.

Det känns som vinter när man har skidorna ute på trappen.

Idag hann jag springa en liten runda medan Sixten var på förskolan. Vi håller på att skola in honom så idag gick ifrån i några timmar. Så jag stack ut i skogen i en dryg halvtimme. Det var första gångenpå cirka två veckor som jag sprang så det var lite stabbigt i benen. Jag joggade lugnt men sprang på hårdare de sista två kilometrarna där jag fick upp pulsen i A3. Kändes helt ok.

En rolig sak är att min svåger Johan verkar ha fått rejält med eld i baken efter julen i idre. Han tränar på bra nu och har anmält sig till två seedningslopp. Så det blir väl som vanligt på Vasan att han kör ifrån mig. Men det känns ändå kul att vi kan sporra varandra att träna mer och bättre. Då borde det ju också gå snabbare i spåret!

På vissa ställen i skogen var det rejält halt och en del snö. På andra var det barmark.

Idag på morgonen har jag hållit en skidlektion för ett gäng som ska åka Vasaloppet. Det är första gången som jag håller en “riktig” lektion och alla sa att de var nöjda så jag hoppas det. Hur som helst gjorde de stora framsteg under passet. Vi nötte diagonal, stakning med frånskjut och stakning. Sen åkte jag en dryg mil själv. Jag kände mig lite seg i kroppen och i axlarna. Nu blir det familjehäng resten av söndagen.

Kanonväder och en del folk men inte så att det stör. Det är bara mysigt att se så många som åker med ett leende på läpparna i det fina vädret.

Fick ihop drygt 2 mil på konstsnön i Uppsala ikväll. Det positiva är att de har förlängt varvet så nu är ett varv 550 meter! Dessutom har de lagt till en liten backe.

Det var snabba spår så det blev bara stakning. Det kändes bra men jag skulle behöva få till något längre pass närmare 4 mil så jag får känna på det innan det är dags för seedningslopp. 

Det ser tyvärr inte ut att bli något lopp den 21 i Norrtälje, för lite snö. Det lutar pt att jag åker Grotfallsrundan i Grängesberg istället. Jag får fundera någon dag till innan jag bestämmer mig.

Passade som vanligt på att träna medan Arvid tränade bandy ikväll. Jag han med 35 varv på slingan vilket ger 14 km. Det är plusgrader och lätt duggregn i Uppsala nu så det var sega sugande spår. Kom ändå in ganska bra i stakningen och det blev 50/50 A1 och A2. 

Jag såg att Erik Wickström har satt ihop en tabell som visar vad olika Ski Erg-resultat motsvarar i startled på Vasan. Mina 78 kg och 20:30 motsvarar tydligen led 4. Vi får hoppas att det stämmer nu när det börjar dra ihop sig till seedningsloppen.

Jag käkade lite lätt efter passet. Vitkål, apelsin och olivolja. Läskande som min farfar Herbert skulle ha sagt.

På söndagskvällen avslutade jag en bra träningsvecka med nytt personligt rekord på 5000 meter Ski Erg!  Söndagen var lite oviss träningsmässigt. Jag hade tänkt att försöka komma ut i spåret på dagtid men damernas tour de Ski, uppsättning av hylla i hallen samt en storhandling kom i vägen. Så efter att jag lagt Sixten kändes det inte aktuellt att klä på sig och sticka ut och åka i mörkret. Så istället gick jag ner i källaren och spontandrog nytt pers på 5000 meter. Nya rekordet lyder 20:30. Och jag känner att det finns mer. Jag måste bara bli bättre på att plåga mig. Det nya rekordet är 31 sekunder bättre än det förra som jag satte någon vecka efter Vasaloppet 2016. Då var jag i bra form utifrån min kapacitet då, jag är inte i form nu.

Nya perset får sätta stopp för en bra träningsvecka där det blev 5 längdpass på totalt 6 timmar och ett Ski Erg pass på 30 minuter. 6 tim och 30 min är bra för mig!

Sixten fortsätter sin långsiktiga satsning mot Vasaloppet 2036.

Hoppade på i hemmaspåret och körde en längre runda på 2,5 timmar. Efter nattens snöfall drogs spåren ner mot Hågadalen så jag körde ner i dalen. Det var varierande kvalitet på spåren. Det är fortfarande lite för lite snö och en hel del genomslag. På de flesta ställen är det gräs under så det är ingen större fara. Spåren var dock väldigt mjuka och dåligt stavfäste så jag fick slita hela tiden för att hålla lite fart. Detta blev femte längdpasset den här veckan som varit riktigt bra träningsmässigt och känslan har också varit bra. Jag vilade igår trots att jag kände mig ok. Idag kändes det dock riktigt segt men det är svårt att säga hur mycket som är på grund av sega spår. Det är svårt för mig att bedömma. Mysigt i alla fall att vara ute i det fina vinterlandskapet och all träning får väl ses som bra träning för mig just nu.